Aftonbladet – 10 juni 1864, sida 2

Ostdeutsche Post? meddelar följande underrättelser om konferensens sammanträde den 2 dennes: ?Först vände sig diskussionen om vapenstilleståndet. Danska fullmäktigen hr von Qusade framförde en kedja af anklagelser mot de tyska makterna och påstod att de hade brutit mot vilkoren för vapenhvilan. Hr von Quaade lade isynnerhet vigt på två omständigheter, nemligen att preussurne efter den 12 Maj hade fortfarit att skrilfva ut kontributioner i Jutland och att de genom att afsätta en mängd danska skollärare och prester i norra Slesvig samt gilva deras tjenster åt tyskar, verkade på befolkningen i antidansk riktning, hvilket, isynnerhet om det komme till omröstning, måste vålla Danmark stor skada. (Den sistnämnda anmärkningen är uppenbarligen ett oriktigt tillägg, cnär det på konferensen alls icke har varit fråga om någon omröstning af sådant slag och en dansk fullmäktig allraminst kunde framkomma med en sådan förutsättning.) Dessa fakta, förklarade hr von Quaade, bestämde hans regering till att icke gå in på en förlängning af vapenhvilan, med mindre än att det förut ställdes garanti för att vilkoren för vapenhvilan, enligt grundsatsen uti possidetis skulle blifva noggrannt respekterade af de tyska makterna. Grefve Bernstorff tillbakavisade på energiskt sätt dessa beskyllningar. På förfrågan af lord Russell om hvad danska regeringen menade med materiella garantier, förklarade hr on Quaade, att hans regering icke hade gifvit honom instruktion att i förevarande sami mankomst specificera dem, men att han väntade sådana instruktioner under de allra närmast följande dagarne. 1 följd häraf uppsköts ytterligare diskussionen om deuna fråga till påföljande måndag den 6:te. I PDerefter upptogs äter diskussionen om den slesvig-holsteinska frågan. Lord Clarendon fasthöll den af England föreslagna demarkationslinien, hvaremot de österrik och preussiska fullmäktige principielt för kastade cn delning af hertigdömet, men sekundärt medgåfvo möjligheten ar att, för förliknings ästadkommande, en del af norra Slesvig kunde afstås såsom vederlag för Lauenburg. Diskussionen rörde sig mycket länge om Sundeved och Als, hvilket de engeiska fullmäktige vindicerade åt Danmark såsom afgjordt hörande till Nordslesvig. De danska fullmäktige deltogo i denna diskussion. Den svenske fullmäktigen grefve Wacihtmeister afgal i sin regerings namn den förklariogen att den icke kunde biträda det engelska förslaget. Endast Eiderlinien kunde bilda gränsen mellan Tyskland och Dan-! mark; hans rege.ing leddes i denna fråga icke blott af nationalitetsgrundsatser, utan äfven af strategiska och militära skäl. Sammankomsten upplöstes utan att man hade kommit till något resultat. Hvad Ryssland angår, så erfara vi ait det vid sammankomsten den 2 Juni förklarade sig vilja till förmån för den yngre linien (Oldenburg) afstå ) från de anspråk, det den 25 Maj hade gjort gällande för buset Gottorp på Holstein och särskildt hela K gebit, för den händelsen att principen af danska monarkiens integritet öfvergålves.? Efter pretendentens afresa från Berlin ha de dervarande oföc tidninsarne börjat ånyo knitisero hans arfsanspråk, och man kan häraf med säkerhet draga den slutsatsen att han har visat föga benägenhet att gå in på de vilkor, af hvilka von Bismarck vill göra hans erkännande beroende. Tidningen der Publicist som ofta användes al den preussiska premierministern, beklagar t. ex. i silt nummer för den 4 dennes öfver att pretendenteu redan uppför sig som en äkta tysk duodespotentat derför att han känner sig säker om hertigkronan. Hans vill icke hö a talas om att Kiel skall blifva förbundshamn eller Rendsborg förbundsfästning, ja han sätter sig till och med emot j anläggandet af den fö gna Eiderkanalen, emedan, euligt hans påstaende, alla dessa förslag göra ingrepp i hans sjelfständighet. Österrike skjuter fram hr von Augusteni burg?, säger nämnde tidning. När han såsom tillkommande furste i Slesvig-Holstein säger nej, kan Öster i ike med den oskyldigoa min i verlden säga: det gör mig på det högsta ondt; det skulle ha varit mig mycket kärt om aliting hade gått efter önskan, then man kan väl icke fordra af mig att jag med all makt skall tvinga honom: att gifva efter?. På det sättet skulle Öster I rike latt ha kommit ifrån hela saken och! på samma gång slagit en bro öfver till det anti-tyska lägret, der man, som bekant är, , hvarken vill samtycka till utförandet af: Eiderkanalen eller Kiels förändring till för bundshamn. Två tusen preussare skulle så-! ledes ligga begrafna i Slesvig och Jutland I blott för ait hr von Augustenburg mätte: kunna blifva en riktigt sjelfständig hertig, och vi skulle endast af det skälet ha gifvit: våra fartyg och vår handel till spillo åt det danska kaperiet! ; Dylika klagovisor uppstämmas från andra sidor. Preussen, heter det i Köln. Zeit.?,!. kall plötsligt stå alldeles isoleradt, emedan en fverenskommelse är tillvägabragt mellan !s Österrike, mellanstaterna och Augustenbor-!1 garen. Det är en allmänkunnig hemlig-!l het, skrifver en af korrespondenterna till la nämnde tidning, att hertigen af Augustenicke visar sig villig att afsluta någon i ärkonvention med Preussen, genom il hvilken den holsteinska förbundskontingenI ten aknulle komma att stå i närmare sam-!h