Aftonbladet – 8 juni 1864, sida 3

EO OR VV Vv PDA ST RE och innan något beslut i saken var fattadt, äro uttalade. Erkännande således, att sammanbindningsbanan nu icke mera kan, åtminstone å stadstullmäktiges sida, ifrågasättas till uttörande i annan hutvudniktning än ötver Riddarfjärden och Riddarholmen, har jag ansett angeläget vara att åt denna enda återstående plan egna en desto mera allvarlig uppmärksamhet och härvid ej kunI nat afhälla mig ifrån den frågan, om icke banan skulle kunna genom jernvågen. öfver fjärden till Kött-torget och vidare öfver Riddarholmen och Norrström till stationen vid Klara sjö, anläggas så högt öfver marken och vattenytan, att uillfälle bereddes för obebindrad passage. dels åt åkdon, dels åt lastpråmar och mindre ångbåtar, under jernvägen på de många, för allmänna trafiken vigtiga, i sträckningen liggande platserna; men då mitt förslag i denna då icke rönt något understöd, har jag bort vika för det enhälliga motståndet och i stället försöka att vinua uppmirksamhet för de yrkanden i ötrigt. hvartill, enligt min tfoörmening, rätta tidpunkten är inne just nu. då bifall påkallas till uppoftringar af stadens egodelar för ett, af drätselnämnden uppskattadt, sammanlagdt värde af mer än 700.000 rdr rou (delar at gator och vissa platser oräknade), och hvilka yrkanden jag på sådan grund sökt, men föga lyckats hos utskottet göra gällande. essa yrkanden hatva varit: 1. att, då större delen af jernvågen måste afstås, eller kommer att blitva for den vanliga tr fiken .obrukbar, och stadsgårdshamnen, — n stan den enda på salsjösidan för hela Södermalm med sina 36.000 imvå — lärer blifva, såsom hutvudsaklig lastageplats för de förenade stambanornas godsrorelse, nästan hel och hållen laf denna rörelse tagen i anspråk, kommmnen, som i många andra afseenden kommer att tå vidkännas stora ningsbanans an för de platser TYmnieC. som förloras, förb I sättning in natura genom ani atgifter i följd at sammanbindggunde på töreslaget sätt, borde och det tör handem vigtiga utalla sig nagon ggande på statens bekostnad ar en strandgata om 50 fots bredd. stensatt och försedd med strandskoning ar trä hir (Q trih. s stadtullmäktige Erieson i sin skriivelse ar den 20 April 1863 omlörmäler) öster ut från den puukt, hvarest, enligt kongl. styrelsens meddelade upplysmngar, jernägsspår i alla händelser komma att med tens medel anläggas, och fram emot stora varfvet, hvaremot Jag ansett att till minskande at I de genom en sådan anläggning uppkommande opåriknade utgifter, staden kunde och borde affrån det gjorda tilibudet al en grenbanas utI sträckande, på statens bekostnad, från StadsgåarIden förbi Carl Johans torg och slussen till södra delen al Skeppsbron, helst denna sistnämda plats knappt har rum för nuvarande. än mindre för en ny rörelse, och följaktligen vinsten af att i) ditleda en sådan, bletvv i och för sig så godt! som ingen, men mycket mindre än ingen om i betraktände tages förlusten för staden af salu bodarne under Öst ussgatan och fiskarehama nen, samt de nya hinder tör skeppsiarten genom slus en, som uppkomme genom cen ytterligare bros ggande; att den segelbara öppningen å bron mellan jernvågen och Kött-torget göres af den bredd och djuplek, att större ångfartyg (såsom Svea eller Bore) och minst 18 tot djupgående skepp kunde passera; till hvilket y kande jag. hemtat motiver, bland annat, ifrån frih. Eriesons tänkvärda ord i förutnämnda skrifvelse till hrr stadsfullmäktige, der han erinrar om huru : Stockholms stad skyndsamt utvidgas utmed stränderna af Mälaren, såsom längs efter Kungsholmen, Skinnarviksbergen, Långholmen iitvensomm Årstaviken, samt huru fabriker, varf, verkstäder och industriel!a inrättningar af flere slag ! alltjemt uppstå, och vidare huru det djupa vatten utmed stränderna af nästan hela Stockholms hamn på Mälaresidan medgifver, att stora handelsfartyg der öfv kunna lägga till, och att det är endast den nuvarande slussens dimenioner till djup och bredd. som hindra störr handelstarty. dare) 6 för små dime sen drabbas af a dagligen klagomål (5 i r, att denna sluss byggdes med allt-i rande på Milaresidan ger friherren vil Lvarfore ock handelsrörelnader genom omlastI ningar. I den mån stadens vestra del utvidg folkstocken samt bandelsoch fobriksetablis menterna ökas i den del af staden. som til e dimensioner tin den nuvarande och i följd i em ny slussbyggnad framkallas I fort ittningen af frih. Kricsons skrift förekommer iterligare den meningen att: De praktiska mi om nu ega säte och stämma i stadens förvi tande ndighet, bedöma bättre än jag (Ericson) betydelsen och vigten af förbindelsen mellan Mälaren och Saltsjön; -— och att de af mig nu uppräknade skäl inom ett tiotal af är framkalla en ytterligare slussl ad, derom är jag lika säker, som jag är gad att detta inven af flertalet bland hrr fullmäktige. dessa friherre Eriesons minnesvirda yttoch förutsägelser har jag funnit ett så nina åsigter i allmänhet rörande det ämne, som här athandlas, att jag ej kunnat förncka mig tillfredsställelsen af deras upprepande; 3. att, bron mellan jernvågen och Kött-torget till hela längden måtte förläggas på stenpelare och öppna hvalf, med undvikande ar den bank öfver vattenyttan å mer än eu tredjedel af hela sträckningen. som å planritningen befinnes föreslagen, enligt erbållen upplysning egentligen endast under förutsättning att staden skulle låta samtidigt till fast mark förvandla den innanför jernviägslinien belägna s k. Orebrohamnen, med t sin nybyggda granitkaj, — ett arbete, som, kostnaden oräknad. vore af oersättlig skada för sjö trafiken, utan motsvarande, eller ens något gagn för bananliggningen; hvadan också, enligt velerbörandes förklaring, det endast skulle erforIras en i tid uttryckt önskan ifrån stadens sida för att förebygga ifrågavarande bankfyllning öfver vattnet; r 4. att genomfarts-broöppningen å Riddarfjärlen alltid för skeppsfart hälles öppen, utan särskild anmälan ciler tillsägelse, med undantag ulenast för de tider och tillfällen. då trafik på Ib ernbanan påkallar öppningens tillslutande; 5. att; emedan banans förläggande 4 till 5 fot sfver Kött-torgets plan omöjliggör, såväl för gånde som åkande, att öfver banans spår komma ill eller kunna begagna sig utaf den vester om samma liggande kajen eller lastbryggan, man örbehåller s a) alt trappor eller gångvägar Då ämpliga ställen appliecras under banan, på tt friherre Ericson iöreslagit; och b) att staen låter i sammanhang med det ötriga arbetet, utfylla ifrågavarande angelägna hamnplats, som ! jest går alldeles förlorad, hundra till hundraemtio iot i sjön, och till den sålunda bildade ya stranden flytta den vid Kött-torget nu uppörda lastbrygga, samt ifrån den på detta sätt illvägabragta utvidgningen anlägga en körbro ill Riddarholmen, hvarofver kommunikationen ned staden kunde tnderhållas. Vigten och ämpligheten at dessa anordningar tyckas va sförnekliga; men frågan derom har tik cke ernått pluralitet mom utskottet, som ej ns velat instämma uti det inskränktare yrkanle, som låg inom friherre Ericsons eget löfte. wemligen att kommunikation med den utanför An kningen varande stranden skulle tillv sabringas medeist trappor eller gångvägar, oak-!a adt sådan anordning väsendtligen underlättas stö d Uti randen kraftigt stöd för 2 senom den af kongl. styrelsen sednast omiattade få lan, att, mera än triherre Erieso såg, höja Jti vanan öfver marken. Man kan v ga, attlörlg afiken ingen nytta skulle kunna ande oåtkomlig strandga igre om uttyllning) — men betvitlas kan icke, att ett ganska tort gagn derat likväl skulle ernås för den högst insenliga persontrafik, som beford cj allenast VE N 3, PY VISUM SUN len större sjöt af en smul, för å