Aftonbladet – 8 juni 1864, sida 2

1 dem gör större nytta, följer dock icke eraf, att den svagare gör alldeles intet en. Hvete odlas i alla departementer i ukrike, ehuru de äro mycket olika vill ruktburhet, och om det händelsevis tinns ågot enda departement, som icke odlar lenna spanmälssort, så är det derlöre att let icke är lämpligt att odla den der. På amma sätt säger analogien oss, att under r hetens välde, trots olikhet i fruktbarhet, panmål skall odlas i alla länder i Europa, ch om det funnes ett land, som öfvergatf lenna odling, så vore det derföre, att det i annat sätt kunde göra bättre bruk af in jord, sina kapitaler och sin arbetskraft. )ch hvarföre förlamar icke ett departenents fruktbarhet det mindre gynnade, värbelägna departementets åkerbruk? Emelan de ekovomiska fenomenerna ega en öjlighet, en elasticitet och hvad jag skulle tja kalla nivelleringskraft, som tyckes alleles undgå den protektionistiska skolans ippmärksamt Hon beskyller oss för att vara systematiska, men det är hon som är let, och detta i högsta grad, om systemets unda består i att uppföra resonnemanger på tt enstaka faktum och icke på en samlad welhet af sakförhållanden. I nyssnännda xempel uppväges olikheten mellan jordmåvernas fruktbarhet genom skilnaden i jorens värde. Man talar om olikhet i vilkoen och säger t. ex.: Din mark frambrinvar tre gånger så mycket som min; ja, men on har kostat dig tio gånger så mycket, :h jag kan derföre mäta mig med dig. )verlägsenheten i vissa afseenden medtör lessutom, att man kommer att stå efter i ndra. Just derföre att din jord är mera uktbar, är den dyrare, så att jemvigten icke slumpvis inträder eller sträfvar att inträda, utan nödvändigt måste inträda, och let kan icke nekas att det är friheten, som mest gynnar detta sträfvande till jemvigt. Det tinns skrädda:e i Quimper, och detta hindrar icke att det också finns skräddare i Paris, hvilka måste betala mycket mera för bostad, möbler, arbetare och föda; men de ha också ett vida större antal kunder, och detta är tillräckligt, icke allenast att återställa jemvigten, utan till och med att låta ågskölen luta något åt pariserskräddarnes ida, — man således talar om att göra vilkoren för arbetet lika, borde man åtminstone undersöka, om icke friheten uträttar hvad man vill ernå genom godtycke. Denna de ekonomiska fenomenernas nuturl nivelleringsmakt är af så stor vigt i den fråga som här behandlas, och på samma äng så egnad att förm beundra förynens visdom, som så rättvist styr samhället, alt jag måste uppehålla mig härvid ett ögonblick. Herrar skyddsmän säga att ett eller annat folk är oss öfverlögset i ufseende å det pris, hvartill det tan lemna stenkol, jern, maskiner eller kapitaler, samt att det deröre är omöjligt att mäta sig med detsamma. 3 förklaring skall längre fram underfrån andra sidor: jag vil här stanna rågan, om bBigot starkare och något g när de stå gent emot hvarandra, icke bära i sitt sköle. det förra en aftaande, det sednare en tillväxande kraft, som kall åvågabringa jemvigt mellan dem, Vi ha två länder ÅA. och B. AA. haralla möjliga fördelar öfver B. Härof männen, att arbetet skall och att B. skall vara ur got. A., säges det, säljer mycket mera än det köper och B. köper mycket mera än det iljer. Jug kunde förneka detta, men jag ller mig på motståndarnes ståndpunkt. I det exempel vi ha uppställt är arbetet mera eftersökt i A. och skall snart stiga i pris. Jern, stenkol, jord, litsmedel och kapitaler äro likaledes mycket eftersö ta i A., och de skola också snurt stiga i pris. Emellertid är det ej stor efterirågan i Bb. e ter arbete, jern, stenkol, jord eller lits medel, och snart skall allung här falla i pris. Men icke nog harmed. Då A. digt säljer, och B. ständigt köper, gå reda penningaroe öfver från B. ull A., det är öfverflöd på dem i A. och brist på dem i B. Men öfverflöd på pe ar vill säga, att det behölts mycket uf dem, för att köpa tra saker. I A. ekall eäledes till den iga dyrhet, som uppstär genom den tillnde elte an, komma en nominel dyrhet, som ir att tillskrifva den stora mängden af ädla metaller. Penniagarnas sällsynthet betyder, att det blott behöfs obetydligt af dem till hvarjo irköp. I B. kommer således en nominel billighet till den verkli igheten. Under dessa om gheter skall industrien ha alla I att lemna A. Och nedsätta i iler för ett komma tillbaka tills g len skulle icke afbida detta ögonblick; plötsliga flyttningar strida mot dess natur, och under friheten skulla den snart ha delat sig mellan A. och B. enligt lagarne för tillgång och efterfrågan samt i öfverensstämmelse med rättvisans och nyttans bud. Och när jag säger, att inom industriens eget sköte skulle, om den samlade sig på en punkt, en oemotståndlig decentralisationskraft uppstå, så är detta icke nägon tom gissning. Låtom oss höra hvad en fabrikant yttle i handelskammaren i Manchester, hvarvid vi utelemna de siffror, på hvilka han stödde sin förklaring. Han sade: ?Fordom exporterade vi tyger; denna exportartikel har blifvit utträngd ef utförseln al tråd, hvaraf tygerna tillverkas; utförseln af tråd åter har bliivit undanträngd af utförgöra näng