Aftonbladet – 4 juni 1864, sida 2

MUSIE. IHarmoniska sällskapets fjerde och sista konsert under denna säsong börjades med BeethoI vens ävtonde symfoni i F dur, ä i mför ulet af sina n för en jä få afbrott när ovanl och glädig stämning, och hvars många fina och ätta skiftningar på det ov sorgstul!laste sätt akttogos och återgåfvos af hofkapellet. Derefter förekom den storartade, man kunde säga i en romersk stil hållua första aktens final ur Mozarls Titus?, hvars mäktiga intryck nu endast kunde ytterligare vinna genöm ackompagnement ar orsester, emot då den på en af fjolårskonserterna ackompag nerades ensamt å piano. : Slutligen utfördes förste och andra afdelningen af Thomas Moores Paradiset och Perin?, med musik af Robert Behumann. Detta det andra i ordningen af de poemer, om den förklädde Feramorz reciterar för prinsessan Lalla Rookh i den dikteykel, som under det sednare namnet blifvit verldshekant, torde i äkta poetisk ekönhet icke stå tillbaka för någon uf d iga deri, och Sehumann har utan tvifvel i sin utförliga och med stor talang tillvägabragta musikaliska behandling deraf flerstädes ådagalagt huru lifligt och varmt han varit hänförd deraf, om han också öfverbufvudtaget visat sig vara lyckligare i målningen af den yppiga, lysande orientaliska färgprakten än af den stilla innerliga skönhet, som glänser fram, fast den ej visar gig?, hvilken här, liksom i Moores öfriga poemer, så ofta uppenbarar sig. Genom åtskilliga förändringar och uteslutningar har saknaden af den sednare icke minskats. Så t. ex. förlorar det poetiska intrycket ieke oväsentligt derigenom att den i pestens vända försmäktande I i I