Aftonbladet – 4 juni 1864, sida 2

Article Image
tal, tills du bestämdt dig. Ilvad vill du? Det kan ej hjelpas. Du är oundgänglig för nin lycka! jag blirsjuk om du ickevärdar mig.? PMin vän, sade hon rörd och slöt migi sina armar, jag har förstått dig; tack för din broderliga vänskap! Jag följer dig, jag lofvar det — du skall bota mitt onda.? PBoh! det är redan gjort, sade jag. ?Jag skulle önska det?, återtog han litet bekymrad; ?men vi kunna ej veta det förr n 1 höst -— om jag då ieke får något on29 r skola vi resa?? afbröt jag. ?Jag tror att grefvinnan Diane behöfver åtminstone två dagars hvila; under tiden kan jag uppgöra med Steiner, min elev och min vän, som kan tega min plats här... Men låt oss gå ned i trädgården, barnen ro redan der... fruntimren kunna ej vara j långt borta. . Jag följde honom, I min glädje blandade sig blott en droppa pm tanken på att en kris helt hastigt skulle kunna förmörka detta ljusa förstånd; men jag var alltför lycklig för att 4 vara förhoppoingsfull. På en gång stolt och ljuft blyg öj ver en kärlek, som hon nu vägade tillstå, var Diane från en ung gvinna förvandlad till en ung flicka, åt hvilken den första kärleken förlänade ett förtjusande, jungfrulit behag; hennes rena drag hade, oaktadt hennes blekhet, den Jjufva rundningen af Guido Kenis madonnor ; hennes stora, svartbruna ögon, beslöjades hvarje minut af de långa ögonhåren, som om hon ej velat inviga verlden i sin ejäls hemlighet. Det flyktigaste tonfall i hennes röst dolde en bekännelse, och jag lyssnade tjusad dertill. Dagen derpå, Jå vi alla, efter frukosten, voro församlade i salongen, anmäldes ab

4 juni 1864, sida 2

Thumbnail