Aftonbladet – 3 juni 1864, sida 3

Giacomo Neyerbeer. (Ur Dlustreret Tidende.) vevekliga döden, som på sednaste tiden bortryckt så många af det nittonde århundradets mest framstående män, har nyss beröfvat oss en kompositör ar första ängen. Giacomo Meyerbeer, denne mäktige skapare af en dramatisk musikform, som Europa i öfver trettio år beundrat, var född i Berlin den 23 Sept. 1791. Hans far var en rik och edd israelitisk bankir, vid namn Beer, och oaktadt man i lång tid har påstått att Meyerbeer hade gatt öfver till katolicismen, är detta dock icke händelsen; han lefde och dog i sina fäders tro och har funnit den sista hvilan på den judiska ky rden i Berlin. Han hade wå bröder, byilka den ene, Wilhelm Beer, är en an sedd astronom och den andre, Michael, hvars första utareförsök, sorgespelet ?Parian, berättigade till stora förhoppn gar, dog helt ung. Giacomo, hvilken från digaste ungdom lefde under lyckliga förhållanden och hvars föräldrars hus var ett verkligt konstnärshem, der de gåfvor, han fått ef försynen, kunde erhålla den yppigeste utveckling, röjde redan vid fyra års äldef sitt ovarliga musiksinne; hans största nöje som barn var att sjunga ella melodier, som positiverna spelvde på gaten. Hans första klaverlärare hette Lauska, uch under honom gjorde Meyerbeer — som antog detta namn etter en vän till familjen vid namn Meyer, hvilken hade testamenterat hela sin förmögenhet till den unge musikidkaren — så hastiga framsteg, alt han redan i sitt trettonde år kunde Iåta höra sig offentligt med stort bifall på en koneert i Leipzig. Den ansedda musikläraren abb Vogler, som på den tiden uppehöll sig i denna stad, hörde här Meyerbeer, hvars tidigt mogna talent förvågade honom i hög gred. Då lusten att komponera tidigt uppenberade sig hos den unge virluosen, ble kapellmästaren Bernhard Weber i Berlin hans lärare. Denne förståndige musikus kunde väl gifva råd i afseende å den dramatiska musikens I karskter och former, men ban besatt icke erforderliga kunskeper att inviga sin elev