Aftonbladet – 30 maj 1864, sida 3

Till Redaktionen af Aftonbladet. I Lördagens nummer af Tit. tidning förekommer en insänd artikel, rörande de tillämnade dagliga konserterna af gardesregementenas musikkårer å Carl XHI:s torg, och det i anledning deraf beslutade uppförandet af musikläktare derstädes. Med insändaren delas utan gensägelse tillfredsställelsen öfver Dagbladets notis om nämnde konserter. men man har icke utan harm eller medlidande bemärkt hans okunnighet eller brist på eftertanke, då han sökt ställa vårt lands förhållanden i jembredd med utlandets. Han yttrar nemligen, att i Tuilleriträdgården och Palais Royal såväl i Paris som 1 flera andra hufvudstäder musikkåren uppställer sig i cirkel, modest och sans facon. Detta har äfven härstädes varit praxis under 3 å 4 år. Men han besinnar icke, att såväl hos Guiderna som Garde de Paris de särskilda musikkårerna bestå af ett betydligt större antal medlemmar, än vid härvarande gardesregementen förefinnes, eller snarare. att Just denna våra musikkårers fåtalighet föranledde, då man adopterade från utlandet bruket af dessa dagliga konserter, vidtagandet af lämplig ätgärd, för att bereda en större allmänhet, än hittills, tillfälle till en förädlande konstnjutning. Erfarenheten måste hafva gifvit vid handen, att med det fåtal musikanter hvarje gardesregemente eger — det innehåller nemligen 8 hautboister och ungefär 20 dels barn dels ynglingar! hvilka dock vanligtvis redan vid 16 å 17 års ålder finna sin fördel vid att ingå på landwegementen — musikkåren, såsom hittills uppställd på torget och tätt omringad af en påträngande folkmassa, som naturligtvis i hög grad förlagen ljudet, föga skulle under så ogynnsamma förhållanden hafva lämpat sig för konsertgifvande. Hvad var då naturligare, än att man blef betänkt på att uppföra en musikläktare, hvarifrån konsertstyckena utan all fråga måste tydligare förnimmas. Att insändaren vore nog lumpen att taga anstöt af att genom detta föranstaltande någon beqvämlighet beredes dem, som beordras till arbetet att göra musik under det han sjelf får flanera på forget och fritt njuta, vore måhända väl långt gånget att för-: moda. Men man torde böra fästa hans uppmärksamhbet dels på nödvändigheten af notställare vid utförandet af konsertmusik — hvarvid: en läktare måste vara vida användbarare än blotta marken, likasom begagnandet af notställare utaf trä är mera anständigt än användandet af barnen på torget — dels derpå att läktaren, som äfven medför den fördelen att kunna nattetid inrymma materialierna, på den plats, den är ämnad att intaga, vid muren af torgets vestra sida. icke kan komma att belamra detsamma till st rre men, än andra derstädes redan befintliga byggnader. En bildad och tacksam publik kan så mycket mindre gilla insändarens troligtvis i en hastig vänning tillkomna artikel, som hans skenfagra och lösliga åberopande af utländska förhållanden, utan afseende på de härstädes rådande, lätteligen har kunnat bibringa en och annan, i beggedera oerfaren, förvända föreställningar. Vänner af ordnad musik,