Aftonbladet – 24 maj 1864, sida 3

N UTRIKEK SPANIEN. Från Madrid skrifves den 17 Maj: Der i går till Cadix anlända vestindiska poster medför underrättelsen, att ett uppror utbru tit i negerrepubliken Hayti, men att pre sidenten Geftrard lyckats undertrycka det amma. ITALIEN. Från Turin telegraferas den 18 dennes, att representantkammaren afböjt förslage: att inställa peterspenningens insamlande, genom att öfvergå till dagordningen. Hvilket intryck påfvens förändrade helsotillstånd gjort bland Roms befolkning, visar sig bland annat af nedanstående ordlek som nyligen funnits anslagen på sockeln till en staty föreställande Pius IX. Skämtet är framstäldt i dialogform och lyder som följer: Hvaraflider han ? Tumore (en svulst). — Hvad alstrar den? Stryk ut T: Umore (fuktighet). — Hvad är följden deraf? Stryk ut U: More (han dör). — När sker det? Stryk ut M: Ore (inom några timmar). — Och hvem kommer i hans ställe? Stryk ut O: Re (konungen). — Hvilken? Stryk ut R: E (Emanuel). Detta folkskämt har större betydelse än man skulle vara böjd att tro. I sjelfva verket sysselsätter sig Frankrikes regering med att uppgöra och förkasta samt åter uppgöra nya planer angående Roms utrymmande. Från Turin skrifves den 16 dennes: I indags hölls uti en af Turins största teatrars salong ett arbetaremöte som bivistades af 1800 personer. Säsom ordförande fungerade en arbetare, vid hvars sida såg0s parlamentsledamöter och andra ansedda politiska personer. Folkrepresentanten Sineo föreslog följande tre resolutioner, hvilka antogos nästan enhälligt: 1) Att uppsätta en adress till engelska folket samt deruti tacka detsamma för det entusiastiska mottagande Garibaldi rönt i England; 2) På marmor gravera engelsmännens adress till Garibaldi samt uppsätta densamma i Turin; 3) Att sända en adress till danska folket, äsom svar på den adress, som danskarne ndt till italienarne. Församlingen åtskildes sedan man höjt lefverop för Garibaldi, konung Victor Emanuel, Italien och britiska folket. DONAUFURSTENDÖMENA. Furst Cousa har efter en långvarig strid med sina kamrar företagit en statskupp samt i anledning deraf utfärdat en proklamation till Donaufurstendömenas invånare, för att rättfärdiga sitt åtgörande. En ny vallag bar blifvit utfärdad, jemte ett tillägg till författningen, och hela folket skall genom en allmän omröstning afgöra, om dessa furstens åtgärder skola hatva laga kraft eller ej. Furst Cousa har efter statskuppen vit sig offentligen i Bucharest, utan något lje och mottogs öfverallt med den största införelse. Häraf inhemtas redan, att statskuppen icke är företagen i reaktionärt syfte, och säkert är det derjemte, att kamrarne satte sig emot hvarje reform, isynnerhet med hänseende till bondeståndet, som beinner sig i det mest betrykta förhållande till godsegarne. Det påstås utt furst Cousa handlar enligt kejsar Napoleons råd, och att i Petersburg räder stor förbittring i anledning af hans uppträdande. Såväl Ryssland, som Österrike, hafva samlat betydande truppkårer inärheten af Donaufurstendömenas gränser. Deremot synes furst Cousa hafva försonat sig med Porten och kunna vänta bistånd derifrån, i händelse han skulle blifva plötsligt öfverfallen utaf någon af dessa grannar. — XX X X