:STOCEHOLM fen 20 Maj. Af dagens telegrammer får man ytterligare stöd för den åsigten, att konferensen i London icke skall lemna något fredligt resultat. De antydningar, som de tyska stormakternas ombud der lenmat rörande de vilkor, på hvilka de skulle kunna afsluta en fred, gilva ganska tydligt vid handen, att Preussen beslutat genomdrifva sipa planer om Danmarks sönderstyckning, och att det numera är så öfvertygadt derom, att England och Frankrike icke aktivt skola ingripa, alt det anser sig uton fara kunna bereda båda den förödmjukelsen, att den konec utan att ferens de föranstaltat äter upplöses, hafva åstadkommit det allrarimgaste. Preussen vågar visserligen icke direkt framkomma med sina annexionsplaner, men det fullföljer dem på en omv Det fordrar, för utt inställa sina fiendtligheter emot Danmark, IHolstein?, med konu trygga de het, vill d garantier och kar Flensbort Preussen ens denna nom Lon 2); upprättandet al ett Schleswigstaende endast i personalunion ngariket, men för att kunna benna stats fullkomliga sjelfständiget förbehålla sig vissa materiella (t. ex. besättandet af Rendsborg e äfven tillsvidare af Slesvig och men till gengäld vill påtaga sig utt upprätthålla s. k. personalunion och den geontraktaten 1552 stadgade artiöljden, utan förbehåller tyska förbundet rätt att göra sin uppfattning i detta fall gällande. Sedan sålunda Preussen och Österrike såsonr europeiska makter genomdrifvit att Holstein och Slesvig skulle höra tillsammans och afslutat sitt särskilda krig emot Danmark, kunde de genast låta tyska förbundet begynna ett nytt krig, i hvilket Preussen deltöge såsom förbundsmakt, för att genomdrifva Augustenborgarens arfsrätt i båda hertigdömena, hvarvid de ?materiella garantier? som Preussen förbehållit sig komme väl till pass, för att omöjliggöra motståndet. Det fraterniserande, som under de sednaste dagarne cgt rum emellan kronprinsen af Preussen och Augustenborgaren, gör det mer än tr ligt att preussiska hofvet ingått någon i verenskomme med honom, hvarmedelst han skulle erhålla regentvärdigheten öfver bertigdömena, mot det utt hun ingår en konvention med Preussen, liknande den som blifvit afsluten af Sachsen-Coburg-Gotha, medelst hvilken det nyskapade storhertigdömet Schleswig-Holsteins? stridskrafter helt och hället införlifvades med Preussens och sistnämnde makt finge rätt alt besätta lundets fästningar och örlogshumnar i Det sätt, hvarpå vapenstilleståndsvilkoren al preussarne trampas under fötterna, vittnar ock temligen tydligt derom, att Preussen icke ar inläla sig på några verkliga fredsunderhandlingar med frunmande bemedling, utan att det vill försöka med knifven på strupen tilltvinga sig af Danmark en fred efter sin egen smak. Danska Dagbladet yttrar i detta hänseende: Vapenstilleständet har genast blitvit uppfyldt af Danmark. Blockuden har Jil bliekligen blifvit upphäfd och våra örlogsmän, stora så väl som små, hafva från alla håll samlats på Köpenhumus redd. Våra tiender, hvilka hafva hela fördelen på sin sida, synas hafva velat visa verlden, att när det sättes gränser för de brutaliteter och rötverier, som åtfölja deras sätt utt föru krig. taga de sin ullflykt till vanhederligt svek. g Al de underrättelser, som ingått hit från Jutland under de sista dugaruc, inhemtas att den allierade urmen älven efter den 12 Maj fortsatt sin brundskati(ning samt de skändliga plundringar hos privata, genom hvilka man vill indrifva hvad kommunerna väg den vart bro att betala. röfvat hästar c or från hande t uti packhuset. rat sbodarne Ånnu den 13 har tienoch boskap, bortsläpat rne samt gjort inPå några ställen har dermed, men man har han väl upphört förseglat varulogren, på det att man om fyra veckor skall kunna börja der man nu mäst sluta. Reqvisitioner hafva blifvit utskrifna utan all betalning, blott mot qvittenser, som skola betalas efter krigets slut. F randet af statens egendom fortfar, I isynnerhet — upprif telegrufledningarne. Hinder läggas i handeln, postförbindelsen och fria samqväm. De militära autoriteterna fortfara att tillegna sig myndighet ötver landets lagliga administration och gilva konungens embetsmän befallningar. Man utfärdar förbud till efterrättelse för borgrarne, till exempel mot vas dannebrogsfluggans I de tyska trupperna förtfara i alla hän: seenden att bete sig terua fortifore, fastä vissande. Med få ord: isom om fiendtlighen de ej rycka vidare frum och ej lo något skott. Och detta sker oaktadt Preussen och Österrike genom vapenstilleständet förpligtat sig att icke hindra handeln, trafiken och administrationens regelbunana gäng, icke utskritva kontributioner, men deremot betala allt. som, lemnas åt de tyska trupperna.? Det är sannohkt, att det preussiska kabinettet ämnar välta skulden till detta svek tver på de militärer, som föra högsta befälet vid de särskilda afdelningarne. En del af unsvaret faller nu ganska säkert på dessa, isynnerhet på generul Vogel v. Fal: kenstein, hvilken, trots sitt. aristokratiska namn, beter sig såsom en gemen stråtröfare. Men den danska regeringen och konferensen i London hafva intet att skalla med dessa underordnade personer; det måste hälla sig till Preussen såsom stat och Ha den till znsvar för hvad som skett. år regering har underlätit att meddela konungens embetsmän i Jutland kunskap om det afslutna vapenstilleständet och gifva dem iustruktioner om huru de skola förhålla sie. Men hon bör icke dröja med att i officiel form förelä konferensen oc Dr just för det j icke rätt vet huru jag skall