Aftonbladet – 19 maj 1864, sida 3

j här är helt och hållet demokratiskt, en frän mande, ny, med ryska karakteren icke öfver ensstämmande riktning. Anspråksfullast hän vid framstå de från Ostersjöprovinserna In germanland, Lifftand, Estland, Kurlan härstammande, hvilka, emedan de lyd under ryska väldet och tro sig vara mes eiviliserade? af tzarens undersåter, ans sig berättigade till företrädesrätt inom sia ten, och aldrig tala om sina bröder oc konkurrenter från det egentliga Tyskland an norlunda, än med en förnäm sidoblick, åt följd af ett: die Ausländer?. Den tysk enigheten förnekar sig icke en gång här! Hvem, om icke tyskarne, är i ytterst hand skuld till, att den förnäma Ryssei föraktar sitt eget språk och i allmänhe allt, som i mer eller mindre grad bär prä geln af att vara nationelt. Bivista en bul träd in på en teater eller en klubb ... öfver allt skall det visa sig, att den bildade Rys n, om han än aldrig så litet förstår fran. skun, tyskan eller något annat språk, doch hellre föredrar att tala det, än sitt eget Förhållandet är enahanda i de högres tör hållande till de lägre. De förnäma ha e aktning eller förtroende för den ryska ar betaren. Den ryska handtverkaren, fabriks. eller magasinsarbetaren tilltalas aldrig a! den ryska herren annorlunda än i 2 pers. sing.; hvaremot samma handtverkare elle försäljare, om han är utlänning, alltid mot tages med ett: Vous, Sie 0. s. v. En vars eller i allmänhet ett arbete, hvilket som helst, bar ingenting lockande, om den si ges vara rysk; förhållandet blir motsatt, om den utbjudes såsom utländsk. Också hör man dagligen i bodar och å handelsplatse tulas om engelska och franska tyger, skodon, hattar m. m.: svenska handskar, tändstickor, hästar 0. 8. v. Säkerligen finnes ej på jorden en stad. Sä hvarest sjukligheten är större än här. Mest bidrager härtill utan tvilvel stadens osunda läge, byggd som den blifvit midt i ett träsk. Genom de många kanaler, som genomskära staden, har man visserligen sökt bereda vattnet aflopp, men detta har icke lyckats bättre, än att marken nästan beständigt står genomdränkt af vatten, hvarifrån fukt och allehanda ohelsosamma miasmer uppstiga, som sprida död och sjukdomar omkring sig. Dödligheten öfverstiger också de föddes antal betydligt. En lycka och tröst för de sjuke och lidande är dock de många fria sjukhus, som här finnas. Krouan bestär dervid allt, lokal, underhåll, medicin, med ett ord allt, som för ett väl ordnadt sjukhus behöfves. 15 dylika inrättningar lära här finnas, hvardera med 4 å 500 sängar. Naturligtvis äro häruti icke inberäknade de små sjukhus, som bildats uf enskilda, praktiserande läkare och af dem underhållas, och hvarest inträde helt naturligt är förenadt med utgift. Trots Preussens och Österrikes bemödanden att framställa det pågående krigets rätttärdighet och nödvändighet, lör att skydda Germanias intressen och befria cn undertryckt tysk nationalitet?, äro dock sympatierna hos ulla tänkande och frisinnade mennuiskor här ufgjordt för Danmark. Hvar och en inser, att tyskarnes föregi vanden icke varit annat än svepskäl eller tomma fraser, för att få kriget i gång, hertigdömena eröfrade — och sedan örlogshamnar för ep preussisk flotta i stor skala. Det påstås till och med, att man å högsta ort med icke alldeles så blida ögon åser, huru Preussen, som redan är en ansenlig makt till lands, nu sans facons och för så godt köp äfven upphäfver sig till sjömakt af första rangen och herre öfver de nordiska iurvattoen. Allmänna meningen äri öfrigt, att om Preussen väl lyckas bemäktiga sig Slesvig — så blir genom detta besittningstagande hertigdömena de facto qvarstannande i dess våld . Orsakerna härtill uppgifvas på flerahanda sätt: 1:o I anseende till den ?materialism och det blaserade tillständ?, hvari Europas folk för det närvarande beinna rig försjunkna, hålles det för otroligt, utt någon eller några regeringar, blott och bart för den veckra satsen, att bispringa den svage mot den starke, skulle vilja kasta sig 1 ett kostsamt krig. 2:00 Det nya skede, hvari såväl statsgom folkrätt öfverallt i de europeiska samhällena och med den ?moderna kulturen? inträdt, underlättar vetydligt en eröfrares afsigter att iaga, och, vad värre är, att få behålla hvad han tagit — ifven om han skulle hafva rätten och nåora röster emot sig. 3:0 Beträffande slutigen stormakternas bållning i denna fråga, så anses Preussen härifrån icke hafva nåxonting synnerligt att frukta, på grund af ildre, ännu gällande facta. Österrike, den säre bundsförvandten, skall för sina beviade tjenster och sin anspråkslösa eamvercan, allärdas med några preussiska hjelprupper vid ett befaradt anfall på Venetien. för att få Frankrike att tiga still och på amma gång aflordra det ett slags bekräfelse på den nya sakernas ordning, anses let att Preussen, då det erhåller en så beydlig landvinning, som Slesvig Holstein, ned Peredvillighet skall foga sig i att afräda den så mycket omskrifna trakten vid then. Kommer så England, som gerna ulle vilja sätta yxan i hufvudet på fredöre rne, blott det funne någon, som åtoge ig hålla i skaftet. Allena kan det icke, och om det älven kunde vill, och framför lt, törs det icke uppträda för Danmark.! etta så stolta England, som irott sig kunna ;eherrska och leda den europeiska politiken, tår nu ensamt, öfvergifvetl, föraktadt och — uskrattadt at alla. ber 1 FR FI