Aftonbladet – 17 maj 1864, sida 3

Vill man ock antaga hvad som dock 8ynes otroligt, att hypoteksbankens 5 proc. obligationer icke skulle vid försäljning realisera mera än 90 procent, så blir törhällandet ait den amorteringsläntagare, som emotwagit dem såsom full valuta för reverserade 100, måste å det erhållna kapitalet under umorteringstiden erlägga 559:dels i stället för 5 procents ränta, sumt 1!o:dels i stället för 1 procents amortissemeut och förvaltningsomkostnader, eller tillsammans 623 procent deraf, dock den ?4 procenten som utgör amortissementet, utsläcker skulden på 40 år. Och hvilken skuldsatt jordbrukare skulle icke gerna underkasta sig denna med 23:dels procent förökade årliga afgäld å sitt lån, hellre än att nödgas se sin egendom gå bort under utmätnings-auktionsklubban, hvilket, om den nuvarande penningförlägenheten kommer att längre fortfara, torde med de flesta skuldsatte jordbrukare blifva förhållandet. Insändaren anser visserligen, lika med broschyrförfattaren, att vid nästa riksdag hypoteksbanken måste komma att reorganiseras på ett sätt som, bättre än nu, uppfyller dess bestämmelse. Men han anser älven att redan nu nöden står så nära intill dörren, att vidiagandet af kraftiga och lämpliga atgärder till dess förmildrande ögonblickligen måste vidtagas, så vida ej den skuldbelastade jordbrukaren skall bringas till förtviflan och undergång. Såsom en sådan åtgärd ville han föreslå, att hvar och en jordegare, som redan fått sina lånehandlingar hos vederbörande hypoteksförening godkända, men icke å dem erhållit lån, och som vill åtnöjas med hypoteksbankens 3 proc. obligationer, må hos den hypotekstörening, hvilken han tillhör, desto förr ju helire, och sednast vid näst instundande qvartalssammankomst, anmäla sig till erhållande af dylika obligationer, med anmodan derjemte till föreningens direktion, att till näst derefter blifvande qvartalssammanträde från hypoteksbanken reqvirera det belopp, helst i smärre valörer, af dylika obligatuoner, alltid begränsadt inom hans lånerätt, hvaraf han kan finna sig ega behof. Dessa obligationer, hvilka böra, lika med de som belånas på utländska orter, utställas både i silfverspecie och rdr rmt, skulle troligen, sammanräknade från alla hypoteksföreningarne, komma att utgöra ett ganska betydligt belopp, hvarmed en inhemsk fondrörelse i större skala redan vore tillvägabringad. . Sådana framställningar från de särskilda hypotekstöreningarne skulle icke rimligen kunna af hypoteksbanken afslås, emedan den dertill saknar all befogenhet; men i så högst oförmodadt fall, finge väl påkallas nödig mellankomst af regeringsmakten, som — derom kan man vara fullt förvissad — icke lärer med likgiltighet åse det betryck i hvilket rikets Imodernäring genom hypoteksbankens inaktivitet blifvit bringad. i Väl väntar sig insändaren här den fråsan :. kvem skall köpa alla dessa. obligationer? — Men han vill besvara den med en annan, den nemligen: hvem skall köpa alla de fastigheter hvilka, om dessa obligationer ej wutsläppas i rörelsen, komma att gå under klub: ban? — Redan här förut tror sig insändearen hafva visat, att obligationerna äro lättare att realisera, äfven inom landet, än fastighet, och man kan derjemte äfven anlaga att de söka sig till utlandet, såsom åtskilliga af våra andra svenska obligationer, hvilket deremot fastigheterne icke kunna oöra. Till ett sådant antagande bör man hafva desto större skäl, som svenska hy teksbankens obligationer med endast 4Wye procents ränta betalas i Hamburg med 93 procent. (Se Aftonbladet för d. 9 dennes). Grunden till det förslag, insändaren här uppställt, har legat dels uti den föreställmng hvartill han trott sig ega fog, att nemigen hypoteksbanken, som synes hafva pjort sig till en angelägnare uppgift att genom i möjligaste måtto uppdrifven kurs på ess obligationer bereda sig en behållen vinst på sin rörelse än att bispri 3 Le