Aftonbladet – 17 maj 1864, sida 3

Grunden till det förslag, insändaren här uppställt, har legat dels uti den föreställmig hvartill han trott sig ega fog, att nemligen hypoteksbanken, som synes hafva gjort sig till en angelägnare uppgift att genom i möjligaste måtto uppdritven kurs på dess obligationer bereda sig en behållen vinst på sin rörelse, än att bispringa det skuldsatta jordbruket med förlagskapitaler, icke skulle ingå på broschyrförfattarens förslag, att genom rabatt i det kontraherade priset för återstoden af-det sednare tyska lånet, låta densamma komma de svenska jordegarne till godo; samt dels ock i tvifvel derom, att längifvarne nu mera kunde finnas beredvillige att, äfven med den föreslagna rabatten, öfvertaga denna låneåterstod. — Skulle han likväl uti denna föreställning hafva misstagit sig, hvilket ingen lifligare än han sjelt kunde önska, så skall detta visa eig redan vid det qvartalssammanträde, som i hvarje hypoieksförening näst härefter inträffar, hvarvid, i sådant fall, kontanta medel måste för lånsökandene blifva att tillgå. Då likväl detta är mer att önska än hoppas, vågar insändaren föreställa sig att, på sätt här ofvan föreslagit blifvit, den närvarande pönningförlägenheten för de skuldsatte jordbrukarne skulle, åtminstone till en betydlig. del, kunna för ögonblicket afhjelpas. Andrapå penningställningen i allmänhet invårkande förhållanden, vill insändaren nu icke beröra. — dordbrukare.