Aftonbladet – 29 april 1864, sida 3

Lissabon. Man kan lätt föreställa sig at gossar, som tidigt göra så omfattande oci praktiska studier i geografien, när de vuxi upp ej skola studsa för något företag, at afstånden för dem aldrig äro ett hinder, oci man skall förstå huru Mexikos annexatioi och upptäckisresor i Kina och Japan kunn förefalla dem som lapprisaker. Affärsmäöi fara från dessa vestliga städer: Dubuque Chicago, S:t Louis till Newyork i samm: renden som en pomrare reser till Berlin . ex. för att hemta en dotter, som går skola i någon af de östra städerna, elle efter ferierna föra henne tillbaka til pensionen, eller för att öfvervara en bo agsstämma, bivista ett kyrkligt konven eller hålla ett politiskt tal. Det finnes hä en mängd personer, som göra denna res tre gånger om året. Ja, det anses till och med egentligen ej för en resa. Det är blot en trip, och likväl är det blott några årtion den sedan namnet på den person som förs verkställde denna trip upptecknades på Clio: tafla. Jag träffade en gång i vestern till sammans med fyra amerikanare, af hvilkt hvar och en årligen plägade i affärer rese öfver 1200 sv. mil. Om statistiken kunde upplysa oss huru många resemil årligen 3 medeltal komma på hvar person, då förs skulle vi få ett någorlunda fullständigt be grepp om styrkan af den folkström som här brusar fram. I det lugna Europa tror jag att det skulle komma lika många famnar på hvar person som det här kommer mil. Min lilla körsven och hans berättelse om fadrens hyrkuskverk i Newyork och brodrens derifrån utgångna etablissemevt vid Mississippi äro ganska goda exempel på huru österns industri inverkar på vestern. Hundra olika slags mormoder-, moderoch dotter-etablissementer utgrena sig på samma sätt från Hudson, Delsware och Potomac öfver hela vestern.