sen spelar och huru mycket dess stigande bildning bidrager att upplysa det stora mörka rummet. Men under det att medelklassen långsamt verkar häråt blir alltid ett stort lager ar folket ännu inskränkt till folkskolans minimum. Man säger väl att elementarskolorna stå öppna för alla, och i teorien är detta sannt, men i praktiken slår det icke så ut. Der kan väl, såsom det heter, torparesonen sitta bredvid exceellenssonen, men det hör till undantagen. Det allmänna förhällandet är att elementarskolorna begagnas af en samhällsklass, folkskolorna af en annan. Utan att hafva skolstatistiken fullkomligt i minnet antog talaren på ett ungefär att vi hafva 10,000 barn i elementarskolorna och 500,000 i folkskolorna. Det är således 1 mot 50. Under det en kommer i tillfälle att sträfva till och måhända upphinna den högsta bildning, blifva 49 begrafna i mörkret. Snillet är dock gemensamt för alla klasser. George Stephenson, han som uppnådde vär tids industriella bildnings högsta spets och ryckte tidehvarfvet med sig framåt, var född och fostrad till simpel arbetare. Men för huru mången sådan naturlig ledare lyckas det att verkligen bryta sin bana och komma ur det mörker, der omständigheterna begrafvit honom? Huru mången bland dem som gå vid plogen är icke af naturen ämnad att vara statsman eller general och huru mången som sitter på presidentstol och statsrådstaburett är icke ämnad att gå vid plogen! — Dej 10,000 som få genomgå läroverken, de äro predestinerade till ledare, de 500,000 äro arbetare; men huru många bland dessa sednare voro af naturen ämnade att vara ledare, om de fått tillfälle att utveckla sig! Gåfves sådant tillfälle, skulle ur folkskolans massor öfverallt skjuta upp strålar, hvilka likt norrskensflammor skulle sprida och utbreda sitt ljus öfver mörkret. Ett medel härtill erbjuda de anspråkslösa söndagsoch aftonskolorna, ur hvilka mången arbetare, som der tillbragt sina lediga stunder, har lyft sig till den industriella intelligensens höjd. Vilkoret för folkets upplysning är frihet, frihet för hvar och en att utbilda sig efter sin indivi. dualitet. Och att bereda folket denna frihet står i fullkomlig analogi med den riktning, som på det nationalekonomiska området i sednare tider gjort sig gällande i afseende på arbetets fördelning. I nästa föredrag lofvade talaren att afhandla individualitetsprincipens inflytande på den humanistiska uppfostran.