Aftonbladet – 14 april 1864, sida 3

troligen upplefvat, att hans metod råkat i förfall och glömska, om han icke kämpat för sin id med den okufliga Ihärdighet som anstår den uppfinnare, hvilken eger fast öfvertygelse att en sak är god. Snarare eggad än nedslagen af motgångarne, sökte han med all kraft sprida kännedom om sitt sätt att behandla mjölk; han offrade derför ej blott sin tid, han lemnade sina apparater på kredit till dess innehafvaren deraf fann sig genom ökad inkomst af mejeriet hafva inbesparat kostnaden för dem. Öfvertygad om metodens lämplighet för allmogen och att mejerihandteringen äfven för dem kunde blifva lönande, egnade hr Gussander efter år 1858 sin verksamhet ät allmogen i Gestrikland. De särdeles gynnsamma resultat som dervid uppkommo föranledde länets hushållningssällskap att anhålla hos hr Gussander det han ville meddela undervisning åt åtskilliga reqvirenter i Helsingland, hvilket ock skedde till deras stora belåtenhet och förskaffade hr Gussander sällskapets medalj i guld. Hvad hr Gussander uträttat i detta län, meddelades uti hushållssällskapets tidskrift och med år 1861 blefvo omsider fördelarne af hans metod allmännare erkända. Den länge förbisedda metoden spriddes fort till Jemtland och Herjeådalen, till Stora Kopparbergs, Stockholms, Östergötlands och Skaraborgs län, genom hushållningssällskapens speciella uppdrag till hr Gussander. Westmanlands och Kronobergs län hafva äfven begärt hr Gussanders biträde. Utom i ett stort antal bondgårdar skötes numera mjölken efter hr Gussanders metod på ganska många stora egendomar, t. ex. vid Idingsta i Östergötland, med 300 kannors mjölktillgång om dagen. Ett särdeles väl skött mejeri finnes vid Kilagården nära Skara, som förestås af en deja från Slesvig och der tvenne elever tilläras, på bekostna af länets hushållssällskap. Vid statens mejeriskolor har Gussanders metod hittills icke haft ett stadgadt förtroende, dock torde äfven der vara att motse undervisning i dess begagnande. Vid 1862 års stora exposition i London blefvo hr Gussanders der utställda mejeriredskap prisbelönta och ha sedermera hit vit i England använda och lofordade. Akademiens agrikulturkemist, som år 1858 under en ggronomisk resa genom Gestrikland blef intresserad för hr Gussanders egendomliga metod, är alltsedan vintern: 1861 sysselsatt med utredning af mejerihandteringens vetenskapliga grunder, och resultaterna deraf synas ådogalägga, att ju längre forskningarne gå desto tydligare finner man att hr Gussanders metod blifvit utarbetad till en förundransvärd fullkomlighet. Den tid skall kanske snart komma, då man i utlandet talar med lika mycket loford om den svenska mejerihandteringen som vi hittills gjort om den holsteinska.