Aftonbladet – 14 april 1864, sida 3

visning, men torde dock hulvudsakligen bero på mjölkens, om jag så får säga, vädring under gräddsättningen. Vid begagnande af Gussanders kärl har jag erhallit full visshet derom, att af den mjölk, som väl utfodrade kor lemna, bör, om allt riktigt skötes i mjölkkammaren, erhållas minst 1 E smör efter 4 kannor mjölk eller lika mycket som procenthalten ar smörfettet i mjölken utgör. Min afsigt har ingalunda varit att här lemna en utförlig beskrifning öfver Gussanders mejerimetod; en sådan finnes af honom sjelf utgifven från trycket. Det torde dock tillåtas mig att uppdraga en kort jemförelse emellan Gussanders metod och den eljest här för oöfverträffig ansedda holsteinska. Efter Gussanders metod kan man undvara de dyrbara mjölkkällarne och inrymma mejeriet 1 hvilket snyggt boningsrum som helst. Apparaterna äro lätta att hälla syrfria, lätt rengjorda och varaktiga. De till brädden fyllda bunkarne, alla af elt mått, låta med ett ögonkast kontrollera mjölkmängden. Gräddsättningen sker på den kortaste möjliga tiden så fullkomligt man kan önska sig och utan fara för surning. Skumningen är alldeles oberoende af dejans skicklighet och förorsakar så godt som iniet arbete. Alla göromål ske uti ett varmt och trefligt rum, dit man gerna går och sysslar utan fara för förkylning, hvars menliga följder få dejor undgå uti en kall och tuktig holsteinsk källare. Den närmare tillsynen blir också till följd häraf oftare och bättre utöfvad. Den farhåga man stundom hör uttalas, att dessa fördelar äro dyrköpta genom ökad I åtgång af bränsle, kan endast härröra af bristande kännedom om förhållandena. Mjölkrummets uppvärmning kostar icke mera än den af ett lika stort boningsrum, och få holsteinska källare torde, till följd at dess konstruktion, om vintern kunna hållas vid 6 graders värme med samma qvantitet bränsle, som ett Gussanders rum vid 14 grader — oberäknadt den större förbrukning af kokhett vatten till tvättning och sköljning af holsteinska mjölkkärlen emot den för Gussanders. I afseende på tillkomsten och befordrandet af sin mejerimetod har hr Gussander lemnat följande uppgifter: Upprinnelsen till Gussanders af mig här omnämnda mejerimetod är att söka i hufvudstadens närmaste grannskap. På våren 1830 emottog hr Gussander säteriet Ulfsunda. Till följd af dess läge borde de hufvudsakligaste inkomsterna erhållas genom försäljning af mjölk och tjärnfärskt smör; men ehuru gräddsättningen skedde uti en sval källare, så gick dock för hvarje dag alltid en stor del af mjölken förlorad genom surning och smöret blef ej så godt man önskade. Utgående ifrån den erfarenhet att mjölken i kons jufver ej surnar under ett dygn, oaktadt en värmegrad af 37 grader, slutade hr Gussander att icke låg temperatur är hufvudsak för bibehållande af mjölkens söta beskaffenhet, utan att det beror derpå att ingen syra insläppes?. (Om slutsatsen vid tillämpningen visat sig rigtig, torde dock den grund, på hvilken den af hr Gussander byggdes, ej kunna antagas för god). Enär trä och linne ej ansågs kunna hållas fullkomligt syrfria, så förfärdigades af förlennt jernbleck stäfva, flaskor och 12 stycken bunkar, runddrifna, om en kannas rymd. Mjölken silades i bunkarne genom j en sil af bleck; bunkarne inställdes uti ett torrt och snyggt boningsrum, emedan äfven I källarluften syntes bidraga till surnine. Temperaturen i rummet var för tillfället 16 grader, men det oaktadt förblef mjölken efter ett dygns förlopp fullkomligt söt, och den afskummade söta gräddan, som genast tjärnades, gaf mera och bättre smör än efter gräddsättning i källare, samt en särdeles välsmakande tjärnmjölk. Med anledning af detta öfver förväntan lyckade försök, lät hr Gussander vid Säthers bruk, som då tillhörde honom, förfärdiga 2400 st. dylika bunkar, hvaraf 400 uppsattes vid Ultsunda. Den nya metoden började sprida sig jemförelsevis ganska fort, intill dess hr Gussander 1834 sålde både Ulfsunda och Säther samt flyttade till Gam: melstilla i Gestrikland. Efter 10 års sysselsättning i annan verkningskrets fick hr Gussander först under en längre vistelse i Stockholm 1844—453 ånyo tillfälle att egna sin uppmärksamhet åt mejerihandteringen. anledning af inkommen reqvisition omförteonades några öfverblifna bunkar af den ildre tillverkningen och ett antal nya förfärdigades, allt vid Säthers bruk. För att med säkerhet kunna påräkna fullgod vara anlades 1846 en enkom fabrik för hr Gussanders mjölkkärl vid Gammelstilla, dervid endast begagnades bästa engelskt pontonbleck, och mejerimetoden fullkomnades till hvad den nu är. Den förevisades samma år vid det danska landtbruksmötet på Fyen och de derstädes exponerade apparaterna försåldes på stället. Vid hemresan genom Skåne erhöllos åtskilliga reqvisitioner af bunkar ete. Under sitt vistande i Danmark lärde hr Gussander känna Liineburgersaltets höga värde för smörberedning och importerade sådant till Stockholm, hvarifrån det småningom vann inträde i meijerierna af det mellersta Sverge. Den första beskrifningen öfver G:s metod utgafs från trycket 1852, sedan öfverdirektören Wallmark deröfver lemnat ett fördelaktigt utlåtande. Den andra förbättrade och tillökade upplagan utgafs 1861, då den första var helt och hället utsåld. År 1853 reste hr Gussander i andra affärer till NordAmerika. Öfvertygad om sin mejerimetods företräde framför andra, begagnade han detta tillfälle att öfverflytta den till denna aflägsna verldsdel. Med dåvarande svensknorske ministern derstädes Sibberns välvilliga biträde, lyckades Gussander att på en landtegendom nära Washington få anställa för om 2 pm a