Aftonbladet – 14 april 1864, sida 3

IR RE KR MP PR HIS pommes -Jantager att man vid Tul genom emoöroch ostberedning, via de iran större städer mera aflägsnade delar af landet. Ehuru Stockholms torg rikligen förses med smör, är dock tillförseln af fullgod vara jemförelsevis ringa. Vid de flesta mindre ladugårdar åtminstone, anser man beredning af godt smör ännu för en svår sak. Kommer man likvisst en gång derhän, att man verkligen kan tillverka smör som fylier alla anspråk på godhet, så är, efter mitt förmenande, denna handtering ibland de mest säkra och behagliga som kan finnas vid ett landtbrut Jag tror mig ej säga fö Se mycket då ja s kungsgår ;it det der nu verkligen kommit de tillverkade smöret motsv alla billiga fordringar, och har man deriör att tacka, ej allenast den utmärkta omsorg som åt denna handtering af förvaltaren på stället lemnas, utan ock till en ganska stor del I begagnandet af major Gussanders metod omm er I ku jag ifrån flera håll hört om hr Gussanders I mjölkkärl och metod, anhöll jag om hans I mejeri med hans redskap, vid en större :legendom i Roslagen. Förestånderskan för . mejeriet ansåg det högst besvärligt att beI förtroende till metoden; men af beredvilTI vordna luften må fortfarande med torr erI struerat alla behöfliga mjölkkärl med hufI kommenderas, och det med allt skäl, af hr Isker smörberedning efter holsteinsk metod Jaf svagt surnad grädda och med holsteinsk ET Byrset för åstadkommande af gräddsättning. Då hr Gussanders metod stod i strid med den allmänt rådande åsigten, alt mjölk kunde bibehållas söt endast uti svalt rum, så är det lätt förklarligt, att man länge tvekade antaga, och endast med den största försigtighet begagnade den; men när man en gång beslutit sig för att försöka. den, bör man ock taga steget fullt ut och använda den i sin helhet, derigenom att man begagnar sig af alla uppfinnarens redskaper och noggrannt följer alla hans föreskrifter. Lyckas man det oaktadt icke komma till det goda resultat upptinnaren afser, så bör man ej derför fälla en förkastelsedom öfver metoden, utan undersöka om ej felet ligger deruti att icke alla föreskrifter blifvit noggrannt följde. Lyckas man åter, så kan tiden vara inne. att söka utforska, om utan skada någon af de gifna föreskrifterna kan åsidosättas, samt försöka en modifiering af metoden etter lokalens egendomliga förhållanden. Man förskaffar sig sålunda en klar insigt uti, och ett önskvärdt välde öfver metoden. För att pröfva fördelaktiga omdömen, som personliga biträde för inrättande af ett träda en, så till sägande, ny bana, utan lighet för mina önskningar satte hon sig dock snart in deruti och det dröjde icke länge innan hon omfattade den nya konstiga metoden med stor förkärlek och visade sig derefter särdeles belåten med förändringen, som hon ansäg för en stor fördel att få använda. På andra egendomar har jag i några mindre väsentliga punkter frångått hr Gussanders föreskrifter. Efter flerårig, egen observation och understödd med vetenskapliga upplysningar af landtbruksakademiens agriturkemist, hvars outtröttliga pit för sin sak och stora beredvillighet att tillhandagå hvar och en, som deraf önskar begagna sig, med råd och upplysningar, jag mera än en gång varit i tilltälle erfara, har jag vunnit följande åsigter om Gussanders mejerimetod: Gräddsättningen behöfver en viss värmerad, dels för att påskyndas, dels för att emna grädda af en viss consistence, som underlättar skumning med slef och är ett vilkor för bruket af Gussanders sjelfskummande bunkar. Under gräddsättningen skyddas mjölken mot surning, visserligen genom låg temperatur, men också genom mjölkens utsättande i tunnt lager för frisk luft. Vid iakttagande häraf är man iståndsatt latt tillgodonjuta alla de fördelar som varmt rum medför för mejerihandteringen och det dermed sysselsatta folket. I ötverensstämmelse härmed uppsilas mjölk efter Gussanders föreskrift i flata bunkar ända till brädden; rummet der bunkarne äro uppställda hålles framför allt torrt och afkyles för den skull aldrig artificielt, utan uppvärmes snarare till minst 149 Celsius, stundom vid fuktig luft äfven till 169 och derutöfver. Vid Tullgarn har det händt att mjölken lättare surnat vid 149 och då gifvit mindre smör än när luftens fuktighet blifvit minskad genom uppeldning till 169; loch i de varmaste sommardagarne bibehålller mjölken sig fullkomligt söt under den för gräddsättningen behböfliga tid. Rummet bör vara väl ventileradt, på det att den genom afdunstning från mjölken fuktigsättas. Att den mest noggranna snygghet måste iakttagas vid mjölkens behandling, ej mindre vid mjölkning än uti mjölkkammarn, hvilken derjemte ej får begagnas till förvaringsrum för ost och köksförnödenheter, är ett oeftergifligt vilkor, som väl ej särskildt behöfver påpekas. Det förtjenar med Toford omnämnas, att Gussander konvudsakligen fästad uppmärksamhet på högsta grad af renlighet. Mjölkkärlen och redskapen äro, som kändt är, så mycket som möjligt förfärdigade af metall i stället för af poröst trä eller krukmakeriarbeten, och alla skarpa hörn derå omsorgsfullt undvikna, i anseende till svårigheten att desamma rengöra. Enligt sammanstämmande intyg från flera mejerier, äro Gussanders apparater nästan outslitliga, blott man noga följer hans föreskrift vid rengöringen. Oljemåladt golf i mjölkkammare reGussander. På Gussanders tjärna eller tjärningsmetod lägger jag mindre vigt. Vid Tullgarn tjärna; likväl bör jag vitsorda, dels att utmärkt smör erhålles medelst Gussanders blecktjärna, och af den efter hans föreskrift tjärnade söta gräddan, och dels att den söta tjärnmjölkens utmärkta välsmaklighet och lämplighet för ostberedning är obestridlig. Tullgarns smör förefaller mig särdeles