Aftonbladet – 9 april 1864, sida 2

tJag hör att ni kan flera språk. Jag behöfver någon som hvarje morgon läser för mig de utländska tidningar, som äro upptagna på denna lista, som visar mig alla de yttranden som kunna skada vår sak och som efter min anvisning kan motsäga eller vederlägga dem. Kan ni åtaga er detta? Det tror jag att jag kan, svarade Vincenzo. Det är bra. Kan ni äfven åtaga er att skrifva tillfälliga artiklar eller äfven en serie af artiklar öfver ämnen som jag föreslår, fort och i en klar och lätt stil? Jag skal göra mitt bästa4, sade Vincenzo. I sådant fall torde ni infinna er här i morgon bittida klockan sex och fråga efter signor Pietro. BSignor Pietro visar er då ett rum, der ni finner alla de nödiga vidningarne, Så snart vi uträttat ert arbete, bär ni det till mig. Ni behöfver bara knacka på den lilla dörren midt emot ert arbetsrum, så finner ni mig. Stig in utan att vänta på svar. Farväl! Vincenzo följde punktligt dessa instruktioner, och från detta ögonblick fann han sig i daglig beröring med den man, hvors blotta åsyn ute på gatan hade varit tilläcklig att komma hans hjerta att hoppa fröjd. Det var detta som åt hans nuvarande anställning gaf den lörnämsta kry dan. ÅA andra sidan var denna sysselsättning fullt öfverensslämmande med hans smak och förmåga; ehuru han mer än en ng önskade att han icke behöft brådska mycket eller kunnat erhålla några n e anvisningar. Vincenzo måste z till mycket, och var nog lycklig att ätt och vara till belåtenhet. Vi behöfva mappast säga att hans rättelser och vederogningar af fiendtliga utländska tidningsrtiklar äfvensom hans ledande uppsatser i let eller det ämnet blefvo införda antingen det oföciella bladet elleri de halfofficiella idningarne. Emellertid gick kriget framåt och lyckan synnade alltjemt de allierade trupperna;