Aftonbladet – 23 mars 1864, sida 3

En korrespondent från Sönderborg till danska Dagbladet skrifver under d. 15 d:s: Hvilan är förbi, kriget här har tagit fart på allvar. Fienden har från Broagerland visat si storordig; han har nu uppenbarat för 0ss hvad han tagit sig före under den långa tid han förhållit sig så märkvärdigt stilla. Hvarje dag under en månads tid ha vi med kikare spejat öfver till den halfö, hvarest vi visste att preussarne funnos, men der allt var så anmärkningsvärdt stilla och fredligt, och vi ha intet sett. På en gång stå hela fyra batterier färdiga, bestyckade med långtnående kanoner, som hittills icke pröfvats i den europeiska krigskonsten, och i dag ha vi haft riktigt tillfälle att formera bekantskap med denna nutidens stora uppfinning inom artillerivetenskapen. Bom — bom — bom, ljöd det bela förmiddagen; i ett i ett kommo granaterna flygande in öfver vår befästningslinie och kreverade i luften eller i jordvallarne. Det var en allvarsam helsning. Vid middagstiden satt jag i en krets af officerare och hörde på det aflägsna dånet. Då förnummo vi en knall i närheten. Den var nära, sade en af officerarne. Det var endast en port som smällde igen, menade en annan. Men det var ingen port; det var en granat som exploderade i ett hus i Sönderborg. Ett ögonblick derefter erhöllo vi underrättelse om att hela tre granater nått fram till staden. Men, sade man, det måste vara den starka stormen som fört dem ur sin kosa; fienden vill ej beskjuta en öppen stad. Jag gick hem; en af mina engelska vänner trädde inom dörren. Det var ganska nära att ni aldrig mera fått se mig, sade han; jag befann mig ända bredvid det hus, der den första bomben kreverade.? Han medförde en granat-skärfva såsom bekräftelse på sina ord. Vi sutto en fjerdedels timmas tid och talade om det nya lif gom skulle uppvakna om fienden nu verkligen skulle göra ett angrepp, och funderade ph huruvida han skulle kömma att välja en eller annan af de