tillintetgöras och dess kraft att förlamas. Det är samma slags handling som den, hvarmed Polens delning började. som de si att utföra. Skall Sverge och Norge göra Big medbrottsligt deri, genom att Tåta det passera utan att försöka hindra det och utan att ens protestera emot det, det är den stora frågan, som föreligger de begge folken och deras regering. Det är folkens heliga pligt likasom individernas, att efter förmåga alt arbeta för rättvisan och det rätta i verlden. Och denna pligt skall Sverge och Norge med berädt mod hafva svikit, ifall de icke göra allt hvad i deras makt står, för att hindra det danska folkets tillintetsörelse och dess förvandling — om icke till tormen, så dock i verkligheten — till en vasallstat under de reaktionära tyska makterna. Det enda, som kunde frigöra dem från förpligtelsen att understödja Danmark emot de tyska stormakternas tillta vore det att de ansåge sig sjelfva alltför svaga dertill eller att de ansäge att det danska kabinettet icke ärligt stri dde för den danska folkfrihetens och folksjelfständighetens sak, utan vore hberedt att uppotfra den för den danska konungens personliga dy ynastiska intressen. Men älven i så fall är det de örpligtelse att uttula sim åsigt öppet hela verlden och högtidligen protestera emot den kränkning af folkfriletens rätt, som de icke kunnat hindra. — Ett öppet dande till Danmarks biständ eler också en öppen förklaring, att de icke ha tilltro till danska regeringens planer eller alt de icke ha förmåga att hjelpa den, jemte en protest mot alla arrangementer, som tillintetgöra Danmarks sjelfständiga ställning och tvinoa det att emot sin vilja förändra sin konstitution, synes derföre vara det enda, som de förenade konungarikenas follz och regering kunna göra, med anspråk på att icke ha svikit sin och alla folks uppgift i mensklighetens tjenst. Skola de göra det, skola de åtminstone ha bibehållit sin ära och kunna göra anspråk på andra länders aktning och tillit, samt skola kanske föra Skandinaviens enhet ett stort steg framåt och haiva förskaffut sig sjelfva en säkrare och mera aktningsbjudande ställning. Skola le äter icke göra det, utan endast i de andra stora staternas, Englands rikes och Rysslands spår, så skola dei va verket hafva förklarat ikgiitiga jr sin pligt som nationer och s elfva hafva blitvit blotta vasallstater i Europa. Huru de skola bestämma sig veta vi, som sagdt, ännu icke. Men vi hoppas och önska att de skola bestämma sig för ett verksamt uppträdande för det danska folkets ak. Vi här i Finland ha alltför länge v t förenade med Sverge och delut dess ära i fordna tider, för att vi icke äfven nu skulle betrakta den också som på visst sätt vär, och vi önska och hoppas dertöre att dess uppträdande icke skall komma dess mer att behötva bly och icke ge dess ovänner anledning att förhäfva sig.? Frank