Af de sednaste telegrammerna finner man, att de tyska trupperna rycka framat in i Jatland, att de efter eu häftig ning intagit positioner utan Fredericia samt att de ätven ryckt längre norrut och efter en sammandrabbning vid Veile besatt sistnämnde stad. Det visar sig sålunda, att preussiska regeringens föregifvande, ati inbrottet i Jutland skett genom ett m förstånd, var falskhet och flärd såsom så ycket annat, som engelska statsmän på sista tiden hållit till godo från den tyska sidan och lugnat sig vid, såsom hud det kunnat i ringaste man uppväga elle bortresonera solklara fakta sat vald och rätt z Händelsen är naturligt vis den, att preussarne finna det nödigt att brandskatta Jutland. Dyppelpositionen har icke kunnat tagas i en handvändning. Trakten deromkring och i nordliga Slesvig börjar bli alldeles utsugen: älven penningremisserna hemifran torde börja bli magra, då hvarken Preussens eller Österrikes resering egentligen har nägra tillgangar alls detta ändamäl. Man måste der sprida sig öfver en större terräng och söka sig tillgangar i Jutland. Den styrka Danmark nu bar på benen behöfves hufvudsakligen för att halla de vigtiga punkterna Als-Dyppel samt Fredericia och ega en tiygande kär inom Jutland: men vore nu den danska ermen ytterligare förstärkt med blott 20,000 man, så skulle under dessa förhållanden fienden kunna alldeles uttröttas och förstöras genom ständiga flunkangrepp än hk än derpa hans vidsträckta inie, hans proviantkolonner borttagas, hans kommunikationer tidtals afskäras, talrika besättningar pu alla hall nödvändiggöras nom ständiga alarmeringar 0. s. Vv.