Aftonbladet – 3 mars 1864, sida 2

Article Image
murar, ja jag tror att deras kraft icke skall rubbas under de svåraste prof. Någonting likpande hvad fransmännen kalla dlan, tror jag ej man kan vänta af dem. Må man ej missförstå mig! Det fiens ingenting sådant som surmulenhet och dysterhet hos dem: isgentiog som liknar att se under lugg. De tycka om en sång emellanåt, sky ej skämt och ha sina tysta samspråk, för att fördrifva de långa danska milens tråkighet; men i det heia taget äro de ett lugnt, all varligt och orubbligt slägte. Att se en af deras dragonsqvadroner rida i sakta skridt, sitta raka i sadlarne, gravitetiska, tysta, hvar och en med en porslinpipa i munnen, piporna så lika hvarandra som om de hörde till uniformen, är en märklig, uppfriskande och uppbygglig syn. Huru svår väderleken än må vara, tyckes den icke verka stort på dessa starka nordmannakroppar. Jag är verkligen böjd för att af erfarenhet antaga, att vintern med all sin bisterhet ingalunda är den ohelsosammaste årstiden. Säkerligen skulle en vecka under Mantuas murar eller på Jamesflodens s:ränder i Juli eller Augusti göra större förödelse i en armå än sex månaders puddlande i den smältande snön. Det finnsicke på långt när så många på sjuklistan som man skulle vänta sig. Några få hundra sjuka och sårade ligga på hospitalet bär, och lika många i Augustenborg. BSlotien på båda ställena ha till en del blifvit apterade för deras vårdande, och alla sängarne äro ännu icke upptagna. Jag besökte Augustenborg för några dagar sedan, och af 400 sängar voro 100 oupptagna. Den 15 Februari gjorde korrespondenten en utflygt af 114 mil, nästan till andra sidan af ön, för aut besöka en bekant artillerikapten, som var inqvarterad i en prestgård. Om detta besök skrifver ban: Prestgården, kyrkan och den lilla kommun, der jag tillbragte denna dag, får, såsom jag tror, ej betraktas såsom ettideal för en arkedisk eller utopisk dansk by. Välståndet på hela denna ö och än mera på Danmarks båda öser, är sådant, att den mest sanguiniska filantrop ej kan önska sig bättre. 8 har nu i nära sex veckor rest omkriog på H. M. konung Christian IX:s område, och hvarken i städer cller på landsbygden ba mina ögon träffats af den sorgliga anblicken af en enda tiggare. Den prestgård, Bom den dagen erbjöd mig gästirihet, var ett så trefligt och angenämt hem, att sjelfva kyrkan, hvilken i alla länder alltid hugger sina tänder 1 de fetaste styckena, skulle vara villig att förklara det makalöst. Pastorn hade rest i aflägsna länder och hade såsom en man med smak och inteligens i sin boning omgifvit sig med plansechverk och minnen från de länder, han besökt; väggarna voro behängda med oljemålniningar. ypperliga gamla gravyrer, favoritutsigter af bergsluttningar, vikar, bygnader eller scener ur folklifvet. Hans hustru kunde läsa en gelska samt talade förträffligt franska, för att ej tala om danska och tyska, hvilka båda i vies mån äro hennes modersmöl. Hushållsbestyren, sex friska barns uppfost ran, skötseln af det v:dsträckta prestbolet, och de presterliga pligterna samt öfverinseendet öfver skolan upptaga ej till den grad detta värdiga pars tid och uppmärksamhet att detta hos dem förtager smaken för intellektuella njutningar och lifvets förskönande — ett utvaldt bibliotek på många språk, blommor, ett pisno, på hvilket den vackra frun i huset visade sig vara ej blott en skicklig executrice, utan till och med en af första rangen. Från prestgården begåfvo vi oss ut alt bese arrendatorns gård, som bestod af fyra byggnader, omslutande en fyrkantig plan, i en stil, som är gemensam bäde för heriigdömena och de öfriga mera rent danska provinvinserna. Ordningen, renligheten och väl: befinnandet hos både mennisktor och djur i dessa anspråkslösare bostäder lemnade föga att afondas prestgärdens mera förfinade trefligaet. Vi besökte stall och fähus, mjölkkammare och bagarstuga, och jag måste erkänna, att landtbrukslitvet i många engelska distrikter står mycket efter i jemförelse med detia tarfliga och sträfsamma nordiska folzs solida comforts. En vetenskaplig läsare af 4Gardeners Chronicle skall möjli gen sakna en eller annan uppfunnen maskin bland landtbruksredskaper eller önska införandet af Yshorihorasteller andra förbättrade eller förbätierliga racer. Men jag, som blott är en stympare i alla till landet hushållningen börande ämnen, kunde ej annat än bli öfverraskad vid anblicken af väl ständ och fullt upp af allt samt beundra den instinkt för det vackra, som hos en sim pel bonde alstrar kärleken till böcker och växter samt förser honom med utvägar-ati tilltredsställa den. Ön Als är rent och uteslutande dansk, och så är äfven det närbelägna fasta landet omkring Flensborg och Aabenraa. Jag talade der med medelålders qvinnor, som blifvit uppfödda i äkta danska hushåll och icke förstodo ett enda ord tyska, då de skickades till skolor, hvarest undervisningen i alla grenar meddelades på det sistnämnda språket med fullkomligt uraktlåtande af deras modersmål. Detta förhållande har till en del varit förändradt sedan år 1848, och pu är det den 8. k. tyska befolkningen i vissa blandade distrikter, som klagar öfver alt ha fått det danska språket sig påtrugadt i kyrkan och skolan. Rätta förhållandet är likväl, såsom jag nu har skäl att fullt och fest tro, att danska regeringen var fullkomoosansrmae TORTERADES EST TEMA ES ISA EEE AR RAS ——

3 mars 1864, sida 2

Thumbnail