Aftonbladet – 24 februari 1864, sida 3

vid BSzezeglia. Från Posen och Galizien berättas det, att nybildade kårer intåga i konungariket. I Turkiet organiseras, som bekant är, äfven dylika, hvilka i vår ämna företaga en expedition. Trots alla officiella försäkriogar, trots syndafloden af adresser och alla möjliga ansträngningar att gväfva insurrektionen, förökas ailimera tecknen till att denna ännu är vid lif. ITALIEN. Konungen och de ministrar, som åtföljde honom, hade återkommit från Milano till Turin. Parlamentet hade börjat sina sessioner och sysselsatte sig med grundskattefrågan. Enligt underrättelser från Malta hade en gelska Medelhafsflottan blifvit förstärkt med två pansarfregatter. Från Turin skrifves den 11 dennes: Order hafva blifvit utfärdade att en styrka af 20 bataljoner, utgörande tillsammans 25,000 till 27,000 man skola från de mellersta provinserna marschera norrut. Officiösa journaler hade fått uppdrag alt förklara orsaken till denna åtgärd vara stridens slut med banditerna. Men egentliga orsaken torde vara afsigten att kunna, när ögonblicket till handling är inne, vid Mincio eammandraga en armå af 200,000—250,000 man. Den af Garibaldi organiserade Comitatio centrale unitario är redan i full verksamhet. Direktoriet består af fem personer. Garibaldis förtrogne vän Cairoli leder de finan ciella bestyren. Alla inoflutna medel förvaltas af honom, och de af komitn utfärdade obligationerna förses med hans underskrift. Antonio Mosto, förre chefen för den upplösta Societå emancipatrice och Garibaldis förtrogne vän, har den högsta politiska ledningen. Hans uppgift är utseendet afagenter, utfärdandet af proklamationer, värfning af proselyter eamt tillvägabringandet af en sammansmältning utaf Garibaldis och Mazzivis partier. Det är honom som turinregeringen mest fruktar, och han förstår äfven i hög grad att hetsa befolkningen mot regeringen och nedsätta dess verksamhet. Den bekante exdeputersden Bertani leder Organiseringsbestyren, och honom åligger att bilda filialkomiterna, utdela instruktioner åt dem samt förvalta föreningens iure administration. Fjerde medlemmen af direktorium är baron Nicotera, som leder de militäriska angelägenheterna. Hans uppgift är att organisera frikårer, anskaffa ammunition samt genomföra den föreslagna allmänna folkbeväpningen, Nicotera, hvars framstående militäriska insicter till och med erkännas aft hans motståndare, är en ytterst energisk man, verksam, rörlig, ständigt redobogen till handling, en glödande republikan och afgjord fiende till konung Victor Emanuel, om hvars karakter och förmåga hen alltid yttrer sig på det mest underkännande sätt. Han eger i så hög grad Geribaldis förtroende, att denne utsett horom att träda i sitt ställe, i händelse af generalens död. Direktoriets femte medlem är en viss Maneini, till födseln sydtyrolare, Garibaldis vän och privatsekreterare. Hans uppgift är att underhålla förbindelsen mellen bandlingspartiet och emigrationen och han är derföre ständigt på resor. Genom deuna fördelning af bufvudrollerna, återstår föga att göra för Garibaldi sjelf, och han efhåller sig äfven från all mera ingripande verksamhet samt åtnöjer sig med att låna sitt namn, för att låta ett och annat program eller cirkulär gå af stapeln. AMERIKA. Generslerna Hunter och Thomas skola blifva Meades efterträdare. General Builer har vid Jamesfloden lidit ett nederlag. Rebellerva hota Natsches samt hafva besatt Petersburg och Burlington uti Virginien. Stevens har uti köngressen begärt ett anslag af 529,500,000 dollars för unionshärans underhåll ända till Juni 1865. Lincoln har anbefallt en utskrifning till Mars månad af 500.000 man för tre år, eller under hela krigets fortfarande. Oppositionspressen har angripit denna förnyade utskrifning. Enligt underrättelser från Newyork af den 4 dennes hade Charlestons belägring blifvit upphäfd. sseeRsäv TRA Hvad tänker man i Nerike om prohibitist-petitionerna? TE Redaktionen af Aftomhladet.