skilliga väl underrättade. Visserligen heter det äfven att ceremonielet för landtdagens afblåsande nu skall utarbetas af senaten, men dylika frågor bruka ju allt efter ämnets vigt och beskaffenhet vara färdiga långt förr än andra saker. Åtminstone är säkert, att det ceremoniel, som följdes vid närvarande landtdags öppnande, flere månader förut granskades på högsta ort. Allt står derföre i vida fältet ännu, ty utan ceremoniel — det är ju ej tänkbart. Med största grundlighet fortfara derföre diskussionerna i alla stånd. Såsom någonting avmärkningsvärdt kunna vi nämna, att det framdeles icke torde ha sig så lätt att blifva — honorärdoktor. Åtminstone tvenne stånd ha ansett ett dylikt diplom böra beläggas med 100 mark i stämpelafgift. Det är visserligen mycket, men så blir man icke heller honorärdoktor mer än en gång i sitt lif, i fall fj fakulteterna börja creera doctores doctorum. et måste dock kännas bra upplyftande att bära ett sådant diplom, stämpladt enligt ständernas vilja för 100 mark! Stackars magistrar och doktorer, som läst sig till titeln; de slippa för ingenting, — om böndernas åsigt segrar. — I närmaste sammanhang med denna fråga står en rörelse, som nu tyckes börja inom den akademiska verlden. Mean rustar sig att begära promotion i vår, om vi icke äro falskt underrättade. Och de blifvande magistrarnes antal skulle stiga till — lika mycket som stämpelafgiften för honorärdoktorerna. Men så har man också sparat sig ett helt är; och den som spar han har något, säger ordspråket så sannt. Om det sedan blir hundra filosofer, eller filologer och matematiker hälften af hvar, är en sak som icke ens Apollo ännu känner. Men bra skamflat blefve denne sångens gud, om han mot våra hundra icke kunde uppställa flere än Greklands sju vice. Och ingen af dem har hört ett ord om Kants rena förnuft eller Hegels trilogier!