Aftonbladet – 16 februari 1864, sida 1

— FREE STOCKHOLM den 16 Febr. Vi hade i går nöjet att läsa tvenne förklaringar uti vårt officiella blad, hvilka tjena till att skingra den tvetydiga dager, i hvilken åtskilliga uttalanden af engelska tidningar och statsmän under de sednaste dagarne skuile kunnat vara egnade att ställa vår regerings politik i afseende på den danska saken. Vi uttalade redan i går den öfvertygelsen, att det vore otänkbart att svenska kabinettet skulle kunnat — såsom lord Palmerstons organ Morning Post berättat och sedermera blifvit spridt öfver Europa — understödja det af engelska regeringen gjorda förslaget om ett vapenstillestånd. Vi blefvo derföre för ingen del öfverraskade, då vi redan i går afton i det officiella bladet, läste den förklaringen, att Sintet förslag om vVapenhvila hvarken till eller från K. M:ts regering blifvit framkalladt eller af denna regering bliivit understödt.4 Det är emellertid tillfredsställande, att regeringen så skyndsamt gifvit dementi åt den oriktiga uppgiften, som eljest kunde varit egnad att framkalla missförstånd och misskännande. Enligt ett enskildt telegram från Köpenhamn, afsändt derifrån i går kl. 2.54 e. m., men bes nerligt nog icke anländt bit förr än i deg kl. 12,15 e. m., sålunda efter nära ett dygns förlopp, har underrättelsen derom att Sverge skulle understödja ett sådant vapenstilleståndsförslag i den danska hufvudstaden frambragt en nästan ännu djupare sensation än nyheten om Dannevirkes utrymmande. På samma gång lemnar vårt officiella blad dementi åt ett uttalande af lord Palmerston sjelf. Denne yttrade nemligen i underhuset den 4 Febr. att Österrike och Preussen otvifvelaktigt haft orätt, då de vägrat att afbida danska riksrådets sammanträde och upphäfvandet af Novemberlagen. England, Frankrike, Ryssland och Sverge bade öfverenskommit att öfvertala Danmark att återkalla denna grundlag. Men konunfem ehuru han dertill lemnat sitt bifall, unde icke på grundlagsenlig väg åstadkomma detta, utan samtycke af nationens representanter. Den bestämda gensägelse mot en dylik uppgift af den gamle engelske premie mt nistern, som nu sker i vårt officiella blad, är ett ganska bäskt piller, ehuru omsorgsfullt öfversockradt och inbäddadt i de artigheter mot både lorden och engelska regeringen, som äro så naturliga för en välskuren diplomatisk penna. Det heter nemligen: Under den vidlyftiga framställning, hvilken lord Palmerston med sin vanliga klarhet och redighet lemnat af dessa underShandlingars gång, har den ädle lorden, som 4icke personligen i första handen haft sig Cledningen deraf uppdragen, kunnat låta undfalla sig en oriktig uppgift. K. M:tsre4gering, som i de flesta öfriga fall handlat i fullkomlig öfverensstämmelse med engel-. Xska regeringen, har icke förenat sig uti de Saf densamma gjorda öfvertalningsförsök tmed afseende å Novemberlagens upphäfPlaner och. allraminst kunnat tillråda vide Stagandet på grundlagsstridig väg af en sådan åtgärd.d. 2 Dagens telegram gifver vid handen, att preussarne icke nöja sig med att ockupera Stesvig, utan att de tillika fortfarande hålla trenne de vigtigaste holsteinska städer besatta, nemligen Kiel, Neumiinster och Altona. Förbundsexekutionen i Holstein är derigenom i sjelfva verket maktlös. Förbundskommissarierna protestera naturli.tvis. Förbundsdagen protesterar naturligtvis också mot en sådan kränkning, men hvad bryr Preussen sig derom? Men hvarföre i alla helgons och förbundslagarnes namn anordna icke Baysrn, Coburg och de öfriga storheter, som utgöra majoriteten vid förbundsdagen, en exekution mot detta Preussen, som så uppenbart hånar och gör en konst i hela förbundsdagen? Hvad de europeiska makternas hållning i danska frågan angår, så erfar man af de sednast ankomna utländska tidningarne, att Sverge den 22 Jan. afgifvit en protest mot Österrikes och Preussens uppfordran (sommation), emedan hvarken det tyska förbundet eller stormakterna vore berättigade att genomföra en lagenligt tillvägabragt författnings upphäfvande genom tvångsåtgärder, och Sverge gör stormakterna ansvarigt för följderna. Både Palmerston och Russell hafva förklarat de tyska sändebuden, att England måste anse deras förklaringar såTlunda, att tåget till Slesvig icke kan betraktas såsom en tvångsåtgärd, utan som ett bestämdt fredsbrott, förenadt med tendenser till territoriala förändringar; och att den engelska regeringen kommer att derefter rätta sin egen politik. I Wien medgifves äfven, att villervallan först kommer att börja, när hela Slesvig är besatt. Likaledes börjar man att blifva orolig öfver Frankrikes hållning. Det har nyligen sändt en öf: verste af generalstaben och en sjöofficer i ett särskildt uppdrag till Danmark. Det underhåller en ifrig notvexling så väl med Turin som med Stockholm, och furst Metternichs berättelser om Napoleons afsigter skola vara mycket oroande, emedan kejsaren vill hafva krig och ämnar begagna i hvarje tillfälle att framkalla ett dylikt, ÖstergZ I rike förstärker sig derföre af all makti Ve