Aftonbladet – 15 februari 1864, sida 2

liga förhållandet, att danska arrigregardet der slutligen vek undan för den påträngande öfvermakten, gifvit anledning till den för modan, att hela danska armen skulle vara upprifven och att det endast är spilirorna af densamma, som räddat sig öfver till Als. Säkert skall det dock icke dröja länge innan man erfar att allt detta är misstag, likasom man redan nu erhållit fullständig reda på buru det i sjelfva verket förhöll sig med tyskarnes fram gångar? vid Mysunde. Det är nu öfverallt bekant — naturligtvis utom i Tyskland — att preussarne blefvo vid Mysunde med stor förlust tillbakaslagna. Deremot hafva några andra detaljer ännu icke blifvit synliga i franska och engelska blad öfver affären vid Bustrup än de som meddelats af österrikarne sjelfva, hvilka framställa denn fäktniog såsom en för dem högst lysande affär, öfver hvilken det jublats öfvermåttan i den österrikiska hufvudstaden. Hvad sjelfva utrymmandet af Dannevirke beträffar, tages det för afgjordt att beslutet derom föranledts af de farhågor, som uppstått till följd af preussarnes och öÖsterrikarnes försök att kringgå ställningen, synnerli gast genom preussarnes, fåsom det syntes, mot Arnäs och Kappeln (nära Sliens myn ning) tillämnade angrepp, genom hvilka, i fall de lyckats, etälloingen kunnat tagas i ryggen. Om den danska uppfattningen af händelsen har man ännu ingen avnan kännedom än underrättelsen att händelsen åstadkommit den största sensation i Köpenhamn. Det tages emellertid allmänt för gifvet att kriget icke härmed är till ända; snarare synes man på vissa håll befara att händelserna nu allt mer och mer inveckla sig och att man står närmare det befarade allmänna kriget än någonsin förut. Preussiska regeringens i haifofficiella blad framkastade antydningar derom, att gexom krigets utbrott traktaterna blifvit upphäfda och att de båda tyska stormakteraa kunna finna sig föranlätna att påyrka ersättningar, som motsvara de offer kriget kostat dem, börja nu göra det klart hvad de båda makternas försäkringar i afseende på upprätthållandet af Danmarks integritet i sjelfva verket haft att betyda och att här verkligen är fråga rätt och slätt om ingenting annat än ett eröfringskrig. Den i diplomatiska saker merendels väl underrättade I Europe vet också att berätta huruledes Österrike och Preussen, på samma gång som de i England försäkrade sig skola upprätthålla Danmarks integritet, lito under hand meddela de tyska mellanstaterna, att Slesvigs ockupation skulle med afseende å hertigdömena medföra en territorialförändring, som skall blifva för Tyskland fördelaktig. Det kommer nu att visa sig hvilketdera löftet som de båda makterna ämna svika. Troligt är att det blir löftet om traktaternas upprätthållande och om respekterandet af Danmarks iutegritet, dervid frasen att krigets utbrott upphäft traktaterna får tjena såsom ursäkt. Återstår då att se, om undertecknarne af Londontraktaten hålla denna ursäkt till godo. Atskilliga tidningar tro det icke. Isynnerhet tyckes man ännu, trots allt den engelska regeringens vacklande, dock vänta något uppträdande i handling från Englands sida. Till och med korrespondenser från London till tyska blad varoa fortfarande för allttör stor tilltörsigt till Englands passivitet. Men äfven utan afseende på främmande makters inblandning i striden, inser man att de nu sednast inträffade händelserna icke göra slut på kriget. IL Independence Belge,t ex., säger: Den danska nationalkarakterens seghet och okufliga fasthet äro kända; vid det de draga sg tillbaka sill sina öar, dit fienden icke kan följa dem, hafva danskarne till sitt förfogande en förträfflig flotta och betydande resurser; de kunna till sjös fort: sätta kriget, hvilket skall blifva förderfligt för den tyska handeln. Danmark är således änvnu icke tillintetgjordt, och diplomatien bör återtaga underhandlingarne med förnyad kraft. Det är att märka, att dessa åsigter uttai. lades under förutsättning att det var blottj: spillrorna af danska armen som kommit il säkerhet på Als. : Antagligen skall man finna utsigterna till att kriget kommer att fortsättas vara ännu större då man erfar att danska armån under skyddet af sitt tappraj arrigregarde kommit alldeles oskadad undan från återtåget. Hvad angår striderna under återtåget, känna våra läsare, att det från dansk sida uppgilvits, att de regementen, som betäckie återtåget, och isynnerhet det första rege mentet, dervid ådagala t lysande tapperhet. Detta bekräftas helt och hållet af tyskarnaes rapporter, som öfverallt tala om det mest envisa motstånd och om stora förluster på deras sida. Det uppgilves ait ett enda österrikiskt regemente, kalladt Belgiernas konung, förlorat icke mindre än 17 officerare och 500 man. Med afseende å stormakternas ställning förekomma i tidningarne högst märkliga antydningar om ett mycket intimt förhållande mellan Preussen, Osterrike och Ryssland L Europe tror gig veta, att medan furst Gortschakoff, för att visa sin erkänsla för det engelska regeringen gjort makternas framställningar i afseende på Polen vanmäktiga, låter oupphörligt säga lord Russell, att kejsar Alexander är indignerad öfver det anfall mot Danmark, som blottställer freden i Europa, pågå i Berlin mera be stämda underhandlingar. Furst Gortschakoff och czarens hof — tillägger LIL Europe — hängifva sig mer än någonsin åt den tjusande drömmen om en rysk-preussisk allians, som skulle vara af oskatibart värdejl, för den kejsare, som redan är sjelfherrskare, och för den konung som vill blifva det.? Ännu längre går wienertidningen Presse, som berätter, att grefve Rechberg lyckats; brioga underhandlingarne om en trippel. allians mellan Preussen, Österrike och Ryssland derhän, att afslutandet af en sådan skulle vara nästan otvitvelsktigt. Ryktesvis påstås till och med att detta redan skulle ha alaott Clannim Åancamma ckiulla man 1 f 1 ;