Aftonbladet – 8 februari 1864, sida 2

framgång följdt, och de stora framsteg mejerihushållningen der gjort, tillskrifvas väsentligen detta system, med hvilket äfven de mejeriegare, som emottagit elever, funnit sig ganska belåtna, hvilket bäst bevisas deraf, att de, som börjat emottaga sådana elever, vanligen dermed fortfarit. Vi hafva härmed velat fästa våra större mejeriegares uppmärksamhet på det tillfälle som nu sålunda för dem öppnats att gagna fäderneslandet genom spridning af kunskaper och skicklighet uti den hos oss mest försummade delen af vår landthushållning, ladugårdsskötseln och mejerihushållningen, under det att med detsamma den fördel blifvit dem beredd, att de utan aflöning — endast mot föda och undervisning, hvilken sednare följer af det dagliga arbetet — kunna erhålla tjenare för sina Jladuoårdar och mejerier; och vi önska att denna nu är vidtagna åtgärden må hos oss leda till så goda och vackra resultater, som man dermed vunnit i Danmark. — Rörande jernlillverkningen meddelar Nerikes Allahanda följande utdrag ur ett bref från England: — — — Bessemersjernet gör vackra framsteg här, och det nyttjas icke allenast till räls, utan äfven till smide för maskiner i stycken af en till två tons vigt — (6 till 12 skepp.) Då det blifvit svarfvadt, visar det sig som vore det fullt af ofullkomliga ställen, jemfördt med verkligt stål, men det är ändock 2 gånger så starkt som smidt jern, till följd af det sednares dåliga vällar, hvilka äro så vanliga i pjeser af smidt jern. — Det är derföre sannolikt, att det skall få ett vidsträckt användande till propellerazlar. ovNu biåses det vid Uiverstone ett Hämatittackjern till ett pris af 82 sh. pr ton (då priset på vanligt Hämatit-tackjern är 62 sh.) för att användas till Bessemersjern; och jag förmodar, att Ni äfven i Sverge skola finna fördelar af att blåsa ett särskildt tackjern för Bessemersprocessen. Jernhandteringen är nu särdeles lig, till följd af den ofantliga efterfrågan af plåt till skeppsbyggeri. Man förmodar, att ganska få större, seglande fartyg hädanefter skola komma att byggas af trä, alldenstund jernfartyg erfordra så liten reparation, och oxideringen eller ytans angripande äfven på en tid af 20 år är jemförelsevis ringa. Ni borde valsa mera plåt i Sverge. Hvarje år tillkommer nytt användande för jernplåt. Ni skall få se den för hvarje år mer och mer begagnad för manufakturier, för skepp, till skydd för fästningar och fartyg, och de nu i verlden befintliga valsverken äro alldeles otillräckliga för behofvet. De verk, som köpa råa puddelstänger och valsa dem till plåt, göra ytterst förmånliga affärer, och det är sannolikt, att de nu efter flera års stillestånd påblåsta masugnarne skola höja produktionen af engelskt tackjern med en half, möjligen en hel million tons för 1864 jemfördt med 1853; och ehuru inga riser kunna uppgifvas, måste smidt jern blifva högt i pris. ehållningen af tackjern finnes mest på spekulanters händer, hvilka beräkna en stigning i priset.4 — — —