Aftonbladet – 2 februari 1864, sida 2

Der stod någon och lutade sig mot muren midt emot. Antagande för gifvet att det var Barnaby, ämnade Vincenzo ropa på honom, ehuru ur stånd att kunna urskilja honom på detta afstånd, då han hörde sitt vamn uttalas ofvanifrån. Är det du Vincenzo?4 Den unge mannen ilade som en blixt uppför trapporna och mötte sin gudfar i förstugan. (Forts.)