Aftonbladet – 29 januari 1864, sida 3

den stora operationsarmåen utgöras af 418,00 man infanteri, 92,260 man kavalleri oci (31.548 man artilleri och genitrupper, d. v. s tillsammans omkring 550,000 man, uion kaukasiska armån (som man uppskattad olika, från 116,000 till 165.000 man), obe räkovadt 126 040 man irreguliera trupper och kårer i militärkolonierna. Med denna upp gilva effektiva styrka kunde Ryssland likvä aldrig samla 200.000 man på den egentlige stridspuukten. Fränvaron ef all rekrytering och de mänga afskedade hefva föröfrigt på de sista åren betydligt förminskat denna helt och bålltet nominella siffra. Säkert är, att ryska armån, ehuru en a! de talrikaste i Europa, icke har de öfver. drifna proportioner, som en beredvillig lättro. genhet förlänar den; polska fälttåget 1831 och den hjeltemodiga strid, som detta olyck liga land i detta ögonblick utkämpar, hafva nogsamt visat huru svärt det är för Ryssland att för ett krig med vestern disponera en truppstyrka om 200,000 man, hvilket icke beller är så underligt, då mon tager i be traktande den ofaotliga rymd, som måste bevakas jemte striden med de kaukasiska bergsfolken. Om man vill öka denna styr ka, fordras det finansiella resurser, som hvarken skatter eller lån kunna åvägabringa. Den ytter!iga resursen uti uteläppandet ef pappersmynt kan icke heller vidare anlitas ty Ryssland lider redan af en öfversvämning deraf, som hotar det med en förfåriig kris Det återstår 0s8 nu att tega i betraktande de svårigheter, som kunna uppväxa för detta land ur dess kreditställning.? Författaren ingår härefter i en längre snar lys af det ryska pappersmyntets förhållande till den metalliska kaesan samt meddelar en historik öfver pappersmyntets oupphörliga tillväxt, slutande med det redan omnämnda resultatet, att den metalliska kassan, 80:10 i Oktober 1862 uppgick till mer än 93 millioner rubel, under det aut det cirkulerande pappersmyntet steg till 696,831,672 rubel, den 30 November 1863 hade ned gått till 56 millioner, jemte 12 millioner I de allmänna fonderna, medan det cirkulernude pappersmyctet utgjorde eu summa al 634 773 929 rubel, eller mer än två tusen femhundra millioner francs — således den metalliska kassan reducerad till en elftedel af pappersmyntet! Om?, tillägger författaren, furet Gort schakoff från de böga rymder, der han tyckes eväfva, hsde sänkt sig ned till ett närmare skärskådande af deesa simpla detaljer af den politiska ekonomien, skulle han måhända hafva uttryckt sig med större blygsamhet.? Författarevs slutresopnement lyder eålunda: ?Då man kommit till det så föga lysande resultatet af en budget, hvars utgiher så betydligt Öfverskrida inkomsterna, kan man icke förundra sig öfver den allmänna versamhet, mot hvilken Rysslands sista föreök att erhålla elt ny t utländskt lån har strandat: men deremot kan man icke gerna undgå utt förundra sig öfver den tvärsäkerhet, hvarmed dess statsmän tala om dess storhet och makt, och synas drifva det fram mot en förfärlig strids faror. Huru skulle det väl kunva bära krigets tunga börda, då statsinkomsterna ej kunna ökas, då den utländska kreditens källor utsina, och det redan svigtar under bördan af en ofantlig sväfvande skuld och ett öfversvämmande pappersmynt? Öm det finnes ett land, som lör närvarande är ur stånd till någon större kreftutveckliog, så är det Ryssland. Det är mer än något annat i behofaf att stärka sig genom freden, för ett lyckligt kunna genomgå den svåra kris, som bondeemancipationen framkallat. Allt befaller denna nskt att förän ra sig, att afetå från alltför ärelystna syften och orättvisa anspråk, så frawt det icke vill gå under i en kolossal bankrutt, som skulle åstadkomma en förfärlig ödeläggelse utan att erbjuda någon sannolik utväg till räddoing.?