Aftonbladet – 23 januari 1864, sida 3

AA UTRIKES. FRANKRIKE. Alla korrespondenser från Paris öfverensslämma deruti, att man knappt kan beskrifva det feberaktiga intresse, hvarmed nationen följer lagstiftande försawvlingens debatter. De rycka med sig alla och tränga allt annat i bakgrunden. Oppositionen, så fåtalig den är, dominerar dock församlingen genom sina utomordentliga parlamentariska lörmågor, och den bjelptrupp af eminenta talare — ministrar och konseljledamöter — som regeringen tillsändt majoriteten, är ej i stånd att återkalla jemvigten. Paris, skrifver en korresponcgent till Independance, Sbar genom kammardebatterna fått en annan ton och ett annat utseende. På alla gator, i alla salonger, i alla cirkler, på sjelfva börsen möter den ene den andra med ett förtjust eiler förskräckt ansigte och frågar: har ni läst? Monitören, den enda tidning, som innehåller en fullständig stenografisk redogörelse för debatterna, säljes i ett ofantligt anta! exemplar. Vår deputerade har talat, säga arbetarne med stolthet till hvarandra. I lagstiftande församlingens försal, salle des Pas-Perdus, hvilken massa, hvilken rörelse! Dessa något grånade män, med förnämt utseende och dekorerade, som med strålande ansigten trycka hvarandras händer, hvilka äro de? Deputerade från fordom, som deltega i sin förre chefs (Thiers) triumf och säga: SVi återvända till de gamla tider, gom också äro de ungdomiigaste4, I bakgrunden af debattsalen finner ni nästan hela senaten församlad, från markis Boissy till prins Napoleon, som utbyter några ord med Eugåne Pelletan. Picard och de andra fem intaga sina platser; de äro lyckliga, de äro segrare. Det är deras modiga ansträngningar under sju års tid, som återväckt den allmänna opinionen.4 Från Jandsorterna skrifves, att det intryck, som kammardebatterna der göra, är lika djupt som i Paris. Kölnische Zeitung meddelar dessa rader af en i Paris vid franska hofvet gerna sedd diplomat: 4Då oppositionen så häftigt begär utvidgad frihet, gör hon Polens och Italiens vänner en vida större tjenst, än om hon öppet agiterade för nationaliteterna. Afven den konservativa opposition, som ropar på fred, arbetar krigspartiet i bänderna. Vi äro kriget närmare pu än då den officiösa pressen predikade korståg mot Ryssland. I hela landet lära demokratiska demonstrationer för Polen organisera sig, såsom mot de allt för fredliga rösterna i lagstiftande församlingen. AMERIKA. Uti Newyork hade flera köpmän blifvit häktade, derföre att de försålt krigsförnödenheter åt sydstaterna. Unionsgeneralen Thomas har telegraferat till general Halleck att rebellgeneralen Whee ler den 29 Dec. vid Charleston i Tennessee uppsneppat ett provianttåg. Ett försök att tillfångataga eskorten misslyckades, emedan förstärkningar ankommo från Calhoun och tvungo Wheeler till återt:g. Unionstrupperna tilifångatogo 125 man rebelltrupper. Samma dag förstörde rebellgeneralen Forrest en del af Memvyhis-Charleston banan mellan Collins ville och Mosksu uti vesira Tennessee, men bade i två träffningar blifvit slagen vid Summerville och Middleburg. Unionsgeneralen Ellet tågade längsefter stränderna af Missis-. sippi, för att operera mot ströfkårer, som anföllo hendel-skepp, och han hade lyckats illföngatega flera af dessa kårer. Rebelloeneralerna Early, Imboden och Rasser stodo i spetsen för 11,000 rebeller vid Newmarket och ort Jockson uti Shenandoah dalen. Från San Domingo berättas alt den pro-. visoriska regerivgen nödgats lemna Santiago. De upproriska kommenderades af geveral Ramon Melier. En styrka af 4000 man. spanska trupper hade ankommit till Puerto Plata. Spaniorerna hade intagit Azua, men för öfrigt ej gjort några synnerliga framsteg Uti Peru sysselsätter man sig ifrigt med bomullsodling och årets skörd troddes komma att uppgå till omkring 6 milloner skålpund.