af en sådan åtgärd, utan ock, såsom grundval och utgångspunkt för en omfattande, länge önskad och behöflig reform af hela tull lagstifiningen, för hvars verkställighet, utan lidande för något rättmätigt intresse, närvarande tids omständigheter mera än någonsin synas egnade. I nära sammanhang med den önskan, handelsföreningen redan underdånigst yttrat, tillåter sig fördenskull handelsföreningen att lika underdånigt jemväl framföra den anhållan, att E K. M:t må i nåder täckas låta hela nu gällande tulltixa underkastas en ändamålsenlig och noggrann revision, med afskaffande af direkta och indirekta prohibitioner emot införsel af varor — med stadgande dels af måttliga skyddsafoifter för sådana grenar af inhemsk produktion och industri, som utrönas deraf, fortfarande, någon tid kunna vara i behof, dels af tullfrihet eller möjligast lindriga afgifter å råämnen och arbetsmuterialser nödvändiga för inhemsk konstfö — samt med grundande af hela tullbehand lingen, så vidt möjligt är, på vigt, äfvensom på mått och mål, i de fall, der vigtförtullning icke är användbar, så att förtullning efter värde samt de dermed förknippade omgångar och chikaner, underslef och misstag må kunna helt och hållet undvikas. Stormäktigste, allernådigste Konung! Länge har E. K. M:t sjelf insett det trängande behofvet af tull-lagstiftningens reform, och hvarje fosterlandets vän förvarar i tacksam hugkomst det initiativ till en sådan reform, som E. K. M:t för få år tillbaka täcktes taga. De hinder, som, till följd af inträffade politiska hvälfningar i Europa, då trädde i vägen för utförandet af E. K. M:ts landsfaderliga afsigter, voro. visserligen en olycka för samhället; men dere-: mot må ock billigt erkännas, att en riklig er sättning för detta uppskof med reformen nu kan vinnas genom den långt mera följdrigtiga och full ständiga tillämpning af de till handelns lättnad syftande och af E. K. M:t då uttalade grundsatser, som en allmännare spridd insigt samt närvarande verldshandels ställning och tidsförhållanden i öfrigt medgifva. Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda, å handelsföreningens vågnar, dess fullmäktige, Stormäktigste, allernådigste Konung! ders Kongl. Maj:ts underdäånigste, tropligtigste tjenare och undersåter Frans Schartau. AA. M. Brinck. C. D. Arfwedson. Carl RB. Both. And. Berg. J. G. Schwan. Adolf Fredholm. Sam. Godenius. FP. H. Loven. 4. W. Frestadius. N. M. Höglund. J. G. Pålmyren. Berndt G, Forsgren. — Cavl Lindström. P. 0. Starck. Joh. Henr. Höglund. Joh. Aug. Lundwall. E. G. Tjäder. L. J. Warodell. L. 4A. Sjöberg, J:r. C. BE. Forsberg. Joh. Carl Hedbom. H. E. Ehtert. OO. Lindström. E. G. Runeberg. Stockholm den 12 Nov. 1853. Flera af de handlande, som i handels: kårens namn utan alla reservationer undertecknat dendva petition, Kafva för icke län gesedan satt sina namn under en petitiva i alldeles motsatt syftning. och hvilken inlemnades till K. M:t den 28 Nov. 1863: Det statshushållningssystemiX, hvars införande de så varmt förordade i Nov. 1853, försäkra samma personer i Növ. 1863, bafva väckt mörka tankar på framtida ödesdigra följder?. Det har sitt upphof i ena malplacerad till lämpning af stetsekonomiska lärorX, ursprungna från studerkammaren och mot hvilka tSverges män, bländade af teoriens vanskliga färgpraktt, bortvexlat de förut al!estädes sekelgamla åsigterna; ett system slutligen, som endast lofordats Saf idealister och ytliga åskådare, Men skulle häraf tro, att Stockholms heandelsföreving 1853 endast utgjordes af dylika passagerare, nyss komna frän studerksmmaren vch änny bländade af teoriens vanskliga färgprakt, och att anfö rarne för dessa idealister voro hrr Frans Schartau, C. D. Arfwedson, And. Berg, P. M. Lovb, Sam. Godenius och A. W. Fre stadius, hvilka alla undertecknat båda petitionerna, sista gången i eget namn och den förste i hela körens. De gjorde dock icke det sednare lättsinnigt eller. af öfverilning. emedan de talade om ett länge kändt behof. Deras grundsatser voro då tullfria lifsmedel, råämnen och arbetematerialier, borttagande af alla förbud, vare sig uttryckta i bokstäfver (direkta) eller i siftor, d. Vv. 8. högre tullar (indirekta) och måttliga skyddstullar för någon tid för de industrigrenar som pröfvades deraf vara i behof. Om med någon tid4 menas t. ex. 10 är, hvilket är bra tilltaget, så skulle vi nu, om dessa herrar. fått råda, haft fullständig handelsfrihet; medan, såsom hvar man vet, landet ännu laborerar med mänga och mycket höga skyddstullar. Och det osktadt försäkras jordbruket, fabriks-industrien och till och med handeln stå vid branten sf ein under fång redan nu vid en så ofullständig till ämpning af de då så lofvände grundsaserna. De hade då säkert hela handelsståndet och en stor del andra näringsidkare på sin sida. Skola de äfven nu kunna påräkna samma understöd? hvilket vore liktydigt med en omyngighetsförklarin från de handjandes sida som erkänna sig icke halva kun: nåt rätt begagna den dem medgifna frihet Emellertid vilja vi icke nu lägga sten på bördan. Det är ju: möjligt att äfven en af: färsman, när han blifvit gammal och fått sina lamm på det torra, när Han mindre känner behofvet att förvärfva och verka än alt bevara hvad man har, kan modifiera sina åsigter, ehuru det är obegripligt att man kan öfvergå till dess motsats och tillbakaönska ett tillstånd, hvars skadlighet man sjelf bäst kan bevittna. Med ull aktning för ålderdomen och undseende för dess svagheter lita vi dock mera på den mognade mannen i sin falla lifskraft. Vi kunna derföre numera omöjligt erkänna dessa för