Aftonbladet – 9 januari 1864, sida 3

nom noggranna sednare forskningar, om hvilka förf. lemnar en kort öfversigt, befun nits vara understucken, anse vi 033 särskild böra anmärka, att äfven förf. fullkomligt underkänner densamma. Lyckligtvis ble denna förfalskning tidigt nog upptäckt, för ait ej ha kunnatsynnerligen mycket förvirrs den tids historia den angår. Innan uppläckten skedde, hann den dock skämma de för sorgfällig kritik utmärkta arbetena af Reuterdahl (svenska kyrkans historia) och Dahlmeann (bearbetningen af Vita S. Ansgarii i Pertz stora verk). Vi anmärka detta särskildt, på det att dessa pålitbga verk ej må i denna punkt missleda andra. Angående det omtvistade Birca följer förf. dock, under upprepad tvekan, det efter Lan gebek temligen allmänna antagandet, at: denna ort vore identisk med Sigtuna eller en förstadshamn till denna. Denna tvekan är visserligen mycket berättiged. Bircas förstöring sätter förf. efter Stenkil. Så gör äfven Sjöborg. Strinnholm antager densamma ha skett före Stenkil och Celsius 4långt före. Det rätta torde dock vara, att ödeläggelsen skedde just under Stenkils tid; ty annars kunde det ej fallit dåvarande biskopen i Sigtuna in att besöka Unnis graf i Birca, hvarvid han fann staden förstörd och orafven spårlöst försvunnen. En sådan resa hade ej kunnat företagas annat än strax efter ödeläggelsen, innan kännedomen derom äonu honvit till Sigtuna. Likaså var det under Stenkils regering, som erkebiskopen i Bremen sände till Sverge sex lärare, af hvilka han förordnade Adalvard till biskop i Sig una och Johannes till biskop i Birca; hvar vid det berättas, att då de kommit till Sverge, ntog den förre sitt säte i Sigtuna, men då den sednare fann Birca förvandladt till en stenhbop, flyttade han till Linköping. Dessa ppgilter vålla ock svårighet vid att fast hålla Sigtonas och Birces identitet. Och lå tillika gamla uppgifter förmäla, att man, ör att komma till Sigtuna söderifrån, skulle senomresa Skara, Telge och Birca, syner äl den äldsta åsigten, att Birca legat på Björkö, ha mycket för sig. Andre vija förägga Birca vid Stochholm, Stegeborg, Kalnar eller Borgholm. Det omtvistade årtalet för Hamburgs bränlande af nordmännen bestämmer : förf. vill AS genom en ganska vacker kritisk utreding. Ganska märklig är den nyss offentliggjorda ver-tteisen af Preussens apostel, Bruno, till yske konungen Henrik II-af 1008, att han ändt missionärer till Sverge, som döpt furten (måst2 väl vara Olof Skötkonung) samt 1000 svenskar och 7? församlingar. Furstinsen hade förut varit döpt. Förf. soser dock, tt detta ej kan rubba den väl grundade erättelsen om Olofs dop genom Sigfrid.