Aftonbladet – 7 januari 1864, sida 2

och bereda sig att mottaga dem. De millioner, som äskades i riksdagens elfte timma, hade kunnat erhållas redan i somras, då hela den politiska situationen gjorde dem behöfliga, och hvad som nu sker i rustningsväg skulle kunnat vara undangjordt. Rikets ständers sist församlade revisorers berättelser rörande dels riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, dels de under kommerskollegium ställda fonder och medel, hafva nyligen utkommit. Den afstaterevisorerna rörande ofvannämnde verk föreslagna gransknaiag har i ena fallet allenast medfört en obetydligare, ehuru i och för sig beteckaande, anmärkning, i sednare fallet alls ingen anmärkning. Den nyss antydda anmärkningen gällde vissa kosinader för rikets ständers hus. Deribland förekomma dels att tvenne kakelugnar, som blifvit uppsatta inom presteståndets pleni rum hafva kostat 860 rdr, hvilket belopp revisorerna anse allt för betydligt öfverstigit, hvad samtidigt inom andra lokaler anskaffade nya kakelugnar kostat — och dels att en matta, som anskaffats till det rum som begagnats af statsutskottets riksgäldsafdelving, har betalts med 583 rdr 38 öre, i sammanhang hvarmed särskildt framhålles attnämnde matta, som af utskottets ordförande påfordrats, blifvit af den kommissarie i riksgäldskontoret som har den närmare tills; nen och vården om rikets ständers hus, anskatfad utan att han derom dessförinnan erhållit fullmäktiges bemyndigande, hvadan desse funnit sig föranlåtna erinra bemälde kommissarie om dess skyldighet att, innan han ginge i författning om anskaffande at ytterligare inom rikets ständers hus erforderliga jemförelsevis mera kostsamma inventariepersedlar underställa frågan derom fullmäktiges pröfning och afvakta deras i anledning deraf vidtagna beslut. Den intressantaste handlingen är tvifvelsutan den räkning som in ehåller uppgift på af riksgäldskontoret bestridda kostnader för 1859 och 60 årens rikedag. Representationskostnaderna för samtlige riksstånden ha uppgått till 37,548 rdr 40 öre eller 9387—10 för hvardera ståndet. Månadsarfvoden och dagtraktamentent ha i runda tal uppgått: i bondeståndet till 56,500 rdr, hos adeln till 53.800 rår, i presteståndet till 44.000 rdr och i borgareståndet till 42,100 rdr. Adelns Sklubbkostnader4 ha uppgått till 7000 rår, presteoch bondestånde:s hvardera till 4700 rdr och borgareståndets till 4400 rdr. STryckningsoch häftningskostnader (för protokollerna) ha upp-7 gått: i borgareståndet till nära 8000 rdr, hos adeln till 7600 rdr, i presteoch bondestånden, för hvardera till 6700 rdr och öfriga tryckningskostnader till nära 58,300 rdr — så att hela tryckningsoch häftningskostnaden utgör 87,300 rdr. Diverse utgifter utgjorde för adeln 46,700 rår, för bondeståndet 1900 rår, för borgareståndet 1400 rdr och för presteståndet nära 1100 rdr. Samtliga utgifter för hvarje stånd särskildt hafva utgjort: för adeln 124.600 rdr, för bondeständet 79,200 rdr, för presteståmdet 56,000, rår och för borgareståndet nära 65,400 rdr. Utgifterna för statsutskottet hafva uppgått till 41,000 rdr, för expeditionsutskottet till 37.000 rdr, för ekonomiutskottet till 25,000 rdr, bevillningsutskottet 17,600 rdr, 0. 8. v. Tryckoch skrifpapper har kostat 35,000 rdr; riksdagens öppnande och afslutande särskildt 5700 rdr. — Totalkostnaden har uppgålt till 607.780 rår 45 öre. I anledning af ofvanuppräknade utgifter hafva revisorerna gjort följande hemställan, hvilken obestridligen är ganska befogar: Enär under sednast förflutna, likasom under föregående, riksmöten, största delen af de ansenliga kostnader och utgifter, som för hvarje riksdag måst af riksgäldskontorets medel bestridas, medtagits af månadsarfvoden och dagtraktamenten för den hos riksstånden och utskotten anställda kanslipersonal; och då, etter revisorernas öfvertygelse, en ändamålsenlig förändring af den hittills iakttagna beräkningsgrunden vid bestämmandet af denna personals aflöning skulle komma att ej allenast visa sig medföra en betydlig minskning i riksdagskostnaderna, utan äfven leda till ärendenas mera skyndsamma behandling och riksdagarnes förkortande, hafva revisorerna, i betraktande dessutom af de: flera anmärkningsvärda törhållanden, som måste tillskrifvas det nuvarande aflöningssättet, ansett sig böra hemställa, att ett förändredt sätt för beräknandet af riksdagskansliernas aftöning målte varda antaget och vid dermed gemenskap egande frågors afgörande tillämpadt. Men emot denna framställning har brukspatron Ekman reserverat sig och anfört: Den anförda framställningen innefattar ett förslag, att bestämmelsen i 24 S riksdagsordningen måtte erhålla en annan lydelse än den nuvarande, och efter mitt förmenande ligger det utom gränserna för revisorernas befogenhet atti sådant afseende göra något yrkande, lika som jag icke heller finner det lämpligt, att revisorerna uttala ett klander öfver hvad rikets ständer grundlagsenligt beslutit, eller att de anvisa en annan framtida form i en fråga, som på det närmaste berör rikets ständers arbetsordning och deraf beroende verksamhet. När härtill kommer, att revisorerna icke kunnat faktiskt ådaalägga, hvarken att det för riksståndens och utskottens kanslipersonal tillämpade aflöningssättet verkligen bidragit till ärendenas långsammare behandling och riksdagarnes förlängande, eller att ett annat aflöningssätt skulle, utan åsidosättande af vigtigare intressen, befinnas möjligt att använda; så måste jag betrakta revisorernas för utnämnda hemställan såsom både ebefoged och omeäverad, hvarföre jag emot beslutet derom anpå terrassen; men då efter tio eller tolf års