Aftonbladet – 31 december 1863, sida 3

bråelser för att hafva väckt flera frågor än det hunnit lösa — likasom det vore något fel; 1864 skall väl också få något att göra. Att hafva väckt en fråga? — yttrade en gång Cavour — är att till mer än hälften hafva löst den?. Det är nästan att betrakta som en ana kronism, att med afseende på den tid som närmast föregår julhelgen tala om teater och skön konst. De skådespel, som under denna tid af allmänheten mest besökas, äro krambodarnes utställningar, och den sköna konst som mest bland alla idkas är kaneva, broderi, tapisseri och hvad de allt må heta dessa sköna konster för sköna händer, hvilka naturligtvis stå öfver och utom området för all kritik. Redan flera månader före jul finner man det täcka könet, eller det sva gare kärilet, som det ock kallas, försvinna trån alla offentliga nöjen; men gör blott en förmiddag, vid den tid då vårt sparsamma vinterljus tillåter aw vid dager studera fär. gerna på silke, ullgarn m. m., eller en af. ton, sedan gasen blifvit tänd, gör då en pro menad utefter Drottninggatan eller Vesterlånggatan, och man skall tin.a en fullgiltig örklaringsgrund hvarföre de annars mest populära uffentliga nöjen, såsom t. ex. hr v. Schantz konserter i hr Berns salong vid Berzelii park, varit under denna tid jemförelsevis mindre besökta. För öfrigt hafva teatrarna i allmänhet, och isynnerhet kongl. lyriska scenen, äfven efter jul haft att strida med svårigheter ända derhän, att det ena spekraklet efter det andra måst inställas. Kongl. teatrarnes sjuklista upptager för närvarande följande namn: hrr Almlöf s:r, Broman, Sandstedt, Lundbergh, Lund, Theodore och Dahlgren, fruarne Michaeli, Stenhammar, Strandberg, Lund och Hagberg, mll Landelius, samt 14 personer af kören. Ingen kan undra på att det under sådana förhållanden är omöjligt att hålla repertoiren uppe. OCalipoliti uppträdde i går i Göteborg; men så hafva vi 1 stället Jalia Pastrana. Hvem är Julia Pastrana, frågar ni. — En dansös. — Åter en dsnsös, hvar depsar hon? — Hon dansar icka mera, hon är balsamerad. — Hvad befalls, balsamerad? En dansös? — Ja, som jag säger, det är nu detallra nyaste. Julia Pastrana, den verkliga Julia Pastrana som effischen försäkrar, visar sig, eiler kanske rättare visas, der hon står i en glaskupa balsamerad och iklädd den praktfulla kostym, med hvilken hon i litstiden uppträdde. Aldrig har jag af ylleklutar och sträperlor sett något mera praktfullt. Affisehen berättar oss vidare att balsame ringen som kostade. om jag mins rätt 18.000 rdr, lyckats förträffligt. Men, min Gud, säger ni, hvarföre skulle den stackars menniskan balsanfera :? Skulle hon utstå detta för sin skönhets ekull! — Ber om förlåte!se, sennora Julia Pas trana, är ieke precist skön. Jag:kan utan oartighet våga säga det nu, ty hon är balsamerad. Men hon har ett mycket originelt utseende. Hon har skägg. — Hvad behages? På hakan? Ja, på hakan tre tum långt, och för örrigt är hon svartluden öfver hela kroppen, åtminstone så mycket man kan se, ty den praktfulla kostymen hindrar en att i detalj kontrollera uppgiften. Hennes ansigte liknar en apeas och hennes här en hästsvans. Hon föddes någonstädes på Antillerna, Andamanerna, Mandrilterna eller hvad den må heta någon tropisk öflock, hvars namn j:g nu icke minnes. Hvar hon gjort sina konststudier nämnes icke, men hon talar engelska, spanska och tyska samt dansar och -junger beundransvärdt.s Men, frågar ni, hvar har då denna säll synta skönhet uppträdt som dansös? Jo hör, just här i Stockholm med bhrr Hinn6 och Rentz, så försäkrar affischen, tilläggande att det bör för oss vara af stort intresse alt nu få betrakta henne Spå när mare håll. Dessa sista ord lemna en fin antydan om att sennoran, medan hon som lefvande besökte Stockholm, måtte ha!va varit mycket blyg oeh minst lika dygdig som skön, Också har jag icke hört någon af våra annars så tåfänga eleganter skryta af favörer i detta afseende, likasom jag öfverhufvud icke träffat någon som sett sennoran i lifstiden. Men det är ju som Bellman sjunger: Skönhet och tvång Tusen dödar kring dig stimma Anda i din kärleks timma Måste du en död förnimma Masken dold i blomman bådar blommans död. Sennoran kom till Moskwa, besegrades af någon knes eller bojar och dog — i barnsäng. Ni ser der borta i hörnet under en glaskupa, der står heones barn, som dog vid födselo. Det är Judet och balsameradt lika som modren. — Arme bojar, som miste båda på en gång! Der bredvid ser ni af vax och hår en onstgjord afbildning af barnet (ett prof på ce falska Pastranorna). Hved lycka att vi fått de verkliga. Hvilken skada om alltsammans varit en bulvan af halm och kattskinn! Allt detta förevisas Sendast för fullvuxna herrarX en trappa upp i Bergstrahlska huset. Detta enstomiska och etouologiska museum innehåller för öfrigt en massa saker, hvaraf somligt icke lärer vara utan allt värde, men som jag hvarken kan eller vill bedöma. Julia Pastrana är emellertid pjece de rsistence och afbildni-gar af henne fianas jemte granna puffar uthängda på alla offentliga lokaler i staden. Efter vi nu åter äro på tal om danskonst, kanske vi skulle gå till Södra teatern och se br Carl Edström, hvilken uppträder som Pepita de Oliva i El Ole, la Madrilens och hvad de allt må heta. Han är ju också eo dansös med skägg, fastän rakad, såsom jag förmodar, ty jag her ej sett bonom. Fåse om ban kan undgå att bli balsamerad? Eller vi skola oå till Davidssons södra pavilionv