Aftonbladet – 24 december 1863, sida 3

, penhamn, för att besvara Kristian IX:s raI tifikation hos de särskilda bofven om sitt tillträde till regeringen och för att lyckönj ska honom, men på semma gång för att söka förmå Danmark att undvika konflikten genom ytterligare eftergifter. Rysslsnd har skickat statsrådet Ewers, som säges vara mycket habil. Kejsar Napoleons adjutant general de Fleury, som åtnjuter stort förtroende hos sia herrskare, skall representera Frankrike. General Fleury var äfven den, som hade beskickningen till kejsar Frans Josef i Villafranca. Slutligen börlord Wodehouse, Englands sändebud, nu vara anländ till Köpenhamn. Att älven Sverge skickat ett utomordentligt sändebud dit, är naturligtvis ingen nyhet för er. På sin resa till Köpenhamn ankom lord Wodehouse den 11 dennes på aftonen till Berlin och qvarstannade der i två dagar. Tidningarne berätta, att en formlig öfverenskommelse blifvit uppgjord vid detta tillfälle mellan det engelska sändebudet och hr von Bismarck. Man talar till och med om skriftliga stipulationer. Men jag tror mig kunna försäkra, att dessa rykten ärojalldeles ogrundade. Lord Wodehouse har företrädesvis gjort eig underrättad om de anspråk, som Preussen och Österrike ställde till Danmark och på hvilka vilkor konflikten skulle kunna undvikas. Det engelska sändebudet har naturligtvis yppsatt en promemoria häröfver och skall söka af konung Kristian IX utverka de koncessioner, som foriras af Tyskland och som, om de erhålla Danmarks samtycke, skulle kunna upprätthåila Londonprotokollet. I alla fall kan en vigtig tilldragelse lägga sig i vägen för Englands bemödanden och synnerligen inveckla ställnivgen; jag menar hertigens af Augustenborg utropande i hertigdömena och hans erkännande af landets siänder. Det vore ej omöjligt, att denna händelse kommer att tima mot de tyska etormakternas moraliska motsiånd, så snart de danska trupperna dragit sig tillbaka för expeditionekåren. Preussen och Österrike skulle svårligen kunna hindra det. Om chertigen af Augustenborg blir proklameral, skall har ej underlåta att tillkännvagifva sitt tillträde till tronen för de stora europeiska hofven. Men om man får tro vissa tecken, skall kejsar Napoleon, medi stöd ef principen om nationalviljan, som i; ligger till grand för bens välde, och i kraft af nationalitetegrundsateen, som han utomlands respekterat och beskyddat, kanske icke tveka alt erkänna hertigen af Augustenborg. Frankrike skall på detta sätt taga revanche för afslaget å sin kongressinbjudning, hvartill England, hvilket land, såsom man vet, är mycket intresseradt i den danska frågan, tog initiativet, hvarjemte konflikten vid Bidern skall gifva Frankrike ett kraftigt arsument för kongressen. Detta står i samband med den nya inbjudningen till en kongressen förberedande kooferens, som Frankrike utfärdat till alla regeringar utom England genom ett cirkulär af den 8 December. Man tviflar på, alt Ryssland, Österrike och Preussen skola antaga denna nya inbjudning af kabinettet i Tuilerierna. Ryssland och Österrike skola sannolikt gilva ett mera bestämdt afslag, och det berättas redan, att Österrike på förhand vägrat genom att låta sitt definitivt nekande svar på den första franska inbjudningen möta på vägen hr Drouyn de Lbuysg cirkulär af den 8 December. Hvad Preussen beträffar, har det för mycket bundit sig vid Österrike i den holsteinska frågan, för att utan Österrike kunna antaga konferensen eller kongressen. Det ekall utan tvifvel åberopa det förbehåll, som konungen af Preussen gjorde i sitt samtal med hr de Talleyrand vid den första inbjudningen, nemligen att de öfriga suveränerna skulle deltaga i kongressen. I Paris tyckes man räkna på en kongress i mindre skala af de stater, som gifvit sitt samtycke till den första inbjudniogep, och kejsar Napoleons verkliga syftemål röjer sig nu för de klarsynta. Men man är allmänt öfvertygad, att den slesvigska frågan der kommer att spela en betydande roll. Emellertid har ministeren Bismarck afrepresentantkammaren äskat en itomordentli kredit af 12 millioner, hvilka skulle anskai, fas genom lån. Denna begäran stöder sig på nödvändigheten att uppfylla förpligtelsen till förbundet att uppställa en kontigent af 30,000 man, på de kostnader, som kuster-. nas befästande kommer att förorsaka, samt jslutligen på möjligheten att Danmarks mötstånd skulle kunna förvärra konflikten och föranleda utbrotie: .: ett krig. Kammaren hänsköt detta lagförslag till ett utskott, hvil ket hade sitt vigtliguste plenum i förgår, d. 14 dennes. Hr von Bismarck afgaf dervid förklaringar rörande regeringens politik, hvilka föreföllo utskottet föga tllfredsställande. Detta har derföre antsgit ett förslag till adress till konungen, hvilket blifvit framstäldt af chefen för venstra centern hr von BSybel, och i går inlemnades till kammearen. Denna adress erbjuder konungen alla medel, som erfordras för att följa en med kammarens beslut af den 2 dennes ölverensstämmande politik, samt uppmanar hohom att fritaga sig från Londonprotokolbet och erkärna hertigen af Augustenborg. Hörig-nuin filver adressen ett ganska tydligt misstrotndevoium ät miviståren. Adressen skall diskuteras om fredag. Se bär i korihet några nyheter. Frankrike har ej om hertigdömena, men åberopar densamma såsom ett skäl för kongressen. Bayern kommer att vid förbundsdagen taga initiativet till ett förslag att erkänna hertigen af Augustenborg. Det är i denna mening man bör företå Bayerns officiella tidnings artikel, för l:v.rs hu: udionehåll tele-: grafen redogjort. ; kt KATE nes BORDEN. FSA DA LST skåda en uppoffrende och ädel karakter, värdig den älskliga svenska 4vnoan. Innanför sitta flickans fur mor. Har är en man på owkring fen r och med en allvarsam blick: den märkeamhet. Å i il sin bemedling i frågan! l j mv