Aftonbladet – 24 december 1863, sida 3

skåda en uppoffrende och ädel karakter, värdig den älskliga svenska 4vinoan. Innanför sitta flickans fir och mor. Har är en man på owkring fen r och med en allvarsam blick; den uppmärksamhet, hvarmed han läser en ledvnde politisk artikel i aftonens tidning och låier siva ögon åter löpa öfver en särskild fras, tyder på att han tar en verksam del i offentliga för hållanden, likasom hans otvurgua hållning, den enkla, men sirliga drägten och hans hländande hvita linne visar mannen, eon: ä. van att vistas i stora verlden. Hustrun är väl tio år yogre; hon viser å sin sida i sitt sält att vara, aft hon är n dum af verld, oaktadt den milda, vänliga blick hon kastar in genom dörren till ett :redje rum, der flera barn lekande spring: om kring, tillika visar, att verlden icke har lå tit henne glömma sina pligter såsom wc. Derinne äro två gossar, och de äro sc vildaste, oaktadt den lilla flickan med de: hvita lifvet och den blåa kjolen nog skull. ha lust att täfla med dem, så framt ej hennes äldre syster, ett skönt barn om fjortor eller femtoa år, bade hejdat henne i far ten genom ott vänligt slingra sin arm om hennes lif och med en vink emot dörren hade låtit dem alla förstå, att det vore bäst att vara stilla, så länge pappa läste. Detta förmår den lilla flickan att plötsligen bli mycket allvarsem oeh att gå på tåspetsarne bort till en stol, och båda gossarne att i djup tystuad göra några oförklarliga evolutioner, under det de knuffa hvarandra. Men tystnaden blir troligen ej långvarig, ty pappa vänder redan biadet för att läsa sista sidan; och i fummet innanför, dertill dörren är. sluten, höras stämmor, som sntyda, att vissa mystiska förberedelser der göras. Nu reser dessutom mamma sig och går i smyg ut en annan väg. Från det lyckliga unga paret i det halfmörka rummet, från far och mor och barnaekaren, som hafva sitt hem i den elegsnta