Aftonbladet – 23 december 1863, sida 2

nedel som afse att återupprätta det allmänna ignet?. Från Warschau skrifver en korrespondent ll Morning Post: Utan att belägringstilltänd är proklameradt i Gelizien, ha alla illdragelserna i Warschau upprepats der, ned undanteg af afrättniogarne; dessa kunna lock hvad ögonblick som helst begynna. Jen ryska polisen regerar i Galizien och ör hvad hon vill; dess agenter resa omring i landet, anställa spioner och ingå öferallt förbindelser. De österrikiska tjenstenännen betalas af Ryssland, erhålla ryska ;rdoar och tjena också Ryssland med större fver än sin egen herre. Hvarje olycklig esande, som visar sig vid gränsen, förhöes, man lägger alla möjliga svärigheter i gen för honom och dritver honom nästan ned väld tillbaka under den ryska bödelns sila. Allt detta sker öppet och uten rinsaste samvetsskrupler. En del ef det i Warschau stående ryska sardet skall i dessa dagar aftåga till Östersjöyrovinserna, der stora krigerustningar ske. Jernbanan mellan Petersburg och Riga har inder två veckor varit blott 4 dagar uppäten åt privattrafiken; de öfriga dagarne var den upptagits af trupptransporter, hufvudsakligen artilleri, ingeniörtrupper och sappörer. Vid Polangen berättas batterier skola uppföras i största hast. Ryssarne tala limänt om ett krig till våren såsom säkert. ITALIEN. Från Turin skrifves den 12 dennes: Finansministern har med Rothschild afslutit en del af lånet på 200 millioner lire. Rothhild öfvertager 75 millioner af detta län. De öfriga 125 millionerna skola först uppacgas i April eller Maj. Uti deputeradekammarens session den 12 dennes diskuterades 1864 års budget. Finansministern gjorde en resumå öfver finansernas ställning under åren 1861, 1862 och 1863. Dessa tre års deficit var betäckt genom det realiserade lånet af 500 millioner och de utfärdade skattkammarobligationerna. Af lånet återstod 34 millioner och af skattkammarobligationerna 45 millioner, att förfoga öfver. Medelst det beviljade, men ännu icke upptagna lånet på 200 millioner och medelst den nya skattelagen. skulle man kunna betäcka 1864 års deficit. Ifråga om betäckandet af 1865, 1866 och 1867 årens deficit räknar man på domänernas försäljande. GREKLAND. Från Athen berättas, att nationalförsamlingen uppskjutit all diskussion öfver Joniska frågan på obestämd tid. En deputation från Joniska parlamentet väntades till Athen för att träffa öfvererskommelse med regeringen i fråga om Joniska öarnes förening med Grekland. RYSSLAND. Som kändt är har ryska banken den 19 Nov. sett sig nödsakad att helt och hället inställa all iovexling af sedlar mot metalliskt mynt, sedan den en lång tid förut sökt hjelpa sig med åtskilliga palliativer. Till rättfärdigande af detta ste innehåller Joural de S:t Påtersbourg en artikel, hvari rst omtalas 1862 ärs lån och öfriga åtgärder för parikursens återställande, hvaribland äfven guldoch silfverprisets successiva nedsättning, hvilken i början hade bästa framgång. Från den 1 Maj till 1 Do. 1862 hade det utlemnade beloppet guld med endast 10,037,000 rub. öfverstigit det inkomna eller pr månad 11, million. Deremot hade till följd af politiska ställningen efterfrågan efter metallmynt betydligen stigit sedan nyåret, sä att i Jan. utlermnades 2,287,000, i Febr. 4,921,000, i Mars 7.423.000, i April 10.213,000, i Mej 10,367,000, i Juni 2; million, i Juli 64, million, och de tre första dagarne af Aug. 4,405,000 rab. Banken begagnade sig då af sin rättighet att endast utlemna sillver och icke guld. . Man begärde då i stället vexlar på utlandet, hvilket åter influerade på vexelkursen. Och attutgifva vexlar till en kurs som närmade si; pari, kunde endast lyckas en kort tid, och den politiska ställningen samt finansförhållandena utrikes började utöfva en så ogynnsam verkan på börsen att kursen omöjligen kunde längre hållas uppe. Man började då ånyo ut:aga metalliskt mynt och för att icke uttömma vexlingsfonden nödgades regeringen förbjuda vidare vexling, ett utan tvifvel radikalt medel att skydda denna fond. Bankens direktör baron Stieglitz har emellertid måst taga sig 40 dagars permission till en utrikes resa, troligen för att söka en utgångsväg ur denna mera än betänkliga situation. AMERIKA. Från Newyork berättas den 5 dennes, alt rebellerna natten till den 4 i Potomachärens front företagit en rekognoscering med ett starkt detachement artilleri, infanteri och kavalleri, samt vid Rancoon Ford gått öfver Rapidan, för att på flodens norra strand aga kännedom om unionshärens ställning. Men en del af Meades kavallen dret honom hastigt tillbaka till flodens södra sida. Det sednaste anfallet mot Knoxville hade kostat rebellerna 1000 man döda, sårade och fångar. Ett förråd af 7000 fat tobak, som för fransk räkning redan krigets början varit magasineradt i Richmond, skulle afskeppas till Frankrike. Fem franska åvgfartyg hade den 5 dennes ankommit till Brazos, för att öfvervaka unionsgeneralen Banks operationer. Från San Domingo hade underättelser ingått, att de spprogjaka tillsatt en provisorisk regering. Insurgenternas anförare är general Ramon Melior. Spaniorerna hade 4000 man i Puerto Plato. En mängd af staden San Domingos anseddaste invånare bade blifvit arresterade på grund af misstanke, att de stodo i förbindelse med de npproriska. På Tacke-öarne hade 700 flyktingar från San Domingo landstigit. Räitegångsoch Polissaker. Bendizsonska beslagsmålet. T32 målat Inför tnullefee. nn. s 24.