Aftonbladet – 16 december 1863, sida 2

Article Image
wvarpå professorn icke då kunde svara, utan kulle detta svar sednare gifvas. Sedan examen plifvit på ofvannämnde sätt begärd af T. och M., fterskickades den sednare på söndagsmorgonen f prof. L., som förklarade icke allenast, att ans tentamen i kriminalrätt skulle få gälla till januariexamen, utan ock, att M. skulle få slippa vågot ytterligare skriftligt prof i processrätt till lenna examen och blott behöfde undergå ett nuntligt förhör i detta ämne. Efter denna ovänade eftergift tog M. tillbaka sin ansökan om amen. Måndagen den 7 Dec. utsatte konsitorium hofträttsexamen för T. till påföljande dag. anledning af den i ansökningen nttryckta önkan, att förhöret i processrätt måtte blifva fulländigare än vanligt, lärer en del af konsistoets medlemmar velat tilldela professor L. tre immars examenstid. Häremot lärer dock proessor L. opponerat sig och icke velat hafva nera än en timme. Genom omröstning lärer lock hafva blifvit bestämdt, att han skulle exaninera 1, timme och hvardera af de öfriga :xaminatorerna v. timme. Sedan denna examen lyckats för T., efterskickades M. af professor L., som förklarade, att då let nu gått för T. borde det ock kunna gå för M., hvilken han ansåge lika mogen att gå upp en dylik examen, hvarföre professorn ville nälla om så, att han blefve kallad till examen Följande dag erhöll dock M. det besked, att han först måste undergå ett enskildt förhör för pro fessor L., innan denne kunde bestämma sig för ut tillråda M. att försöka examen. Denna ten men försiggick påföljande dag och räckte ! mme och i går afiade M. godkänd hofrätts:xamen. Sådana äro de sakförhållanden, hvilka med lenna examen äro förenade. Att den bland unirersitetets lärare och lärjungar allmänt spridda xännedomen om dem väckt ett ovanligt uppseende behöfver knappt nämnas. I hvad riktning len numera allmänt stadgade tanken om pro. essor L:s sätt att sköta sma embetsåligganden vår, är lätt att föreställa sig. Att en lärare un: ler loppet af omkring 3 manader 3 gånger om ärjungars kunskaper fällt på föregående pröt ning beroende omdömen, hvilka han inom eti par dagar nödgats återtaga, är en i universiteets annaler lyckligtvis enstaka företeelse. Sedan tidungen derefter vidrört den sin vesstämning, som med anledning häraf är rådande bland ungdomen vid universitetet och som vid examens slut gaf sig ett ut ryck, äfvensom eriarat om att en såda sinnesstämning onekligen innebär en verkl fara för en vigtig del af det juridiska studie vid universitetet. fortsätter den: Att numera någon åtgärd måste vidtagas för att föra slut på det olidbga förhållandet emella; professor L. och hans lärjungar, synes afd. skäl vi ofvan anfört vara klart. Men äfven an dra skäl tala derför. Vi hafva ofvan sett, at professor L. under loppet af innevarande termir vå gånger förändrat beskafienheten af de proi hvilka han i sina ämnen till hofrättsexamen for drar. Men ej nog med detta. Efter den beryk tade offentliga examen har han förklarat, att d: skriftliga profven ej visat sig tillförlitliga, någo som man måste medgifva vara förhållandet, di man besinnar, att de varit ställda så, att ej me; än en half qvarts timme fått användas på be svarandet af hvarje fråga, oaktadt flera frågo: fordra ganska vidlyftiga svar, och professor icke varit belåten med svaren, såvida de ickt varit vidlyftigare än som skäligen på denna ti kan begäras. Med anledning af denna genon ofvannämnda händelse vunna öfvertygelse har professorn åt några, som skola taga examen Januari, förklarat, att han troligen icke komme, att af dem fordra skriftliga prof utan att munt liga förhör skola offentligen hållas, dock så at de tenterade icke få veta professorns tanke or deras deri ådagalagda kunskaper, så vida de ick vilja förbinda sig att följa hans råd. Utan at! för närvarande vilja inlåta oss på lagligheten a dylika förhör och lärjungarnes deraf följandt skyldighet att underkasta sig dem, vilja vi blot göra uppmärksamma på den allmänna osäkerhet som vå detta sätt eger rum för dem, som ämn: taga hofrättsexamen, då de icke den ena dage: kunna veta, på hvad sätt deras kunskaper komm: att den andra dagen at professor L. underst kas. Att en sådan allmän osäkerhet måste fö det juridiska studiet vara högst förderflig ligge; i öppen dag. Det kan således omöjligen längr tillåtas professor L. att på detta sätt godtycklig efter sina infall få förändra sina fordringar, utan om han fortfarande skall ha rättighet att tenter: och examinera, lärer han väl böra från veder börande erhålla några förhållningsorder, efte hvilka han skall ega att sig rätta. Vi hafva nu sagt vår tanke i denna bedröflig: sak. Vi sluta! med uttalande af den förmodan att det ingalunda kan för professor L. vara be hagligt att i det förhållande, i hvilket han nu mera står till sina lärjungar och under det all männa misstroende emot honom, som hos den råder, och hvilket väl aldrig kan till fullo ut plånas, fortfarande utöfva en tjenst, för hvar ändamålsenliga handhafvande ett starkt förtro ende och ett godt förhållande emellan lärarer och lärjungarne äro oundgängliga vilkor.

16 december 1863, sida 2

Thumbnail