Aftonbladet – 14 december 1863, sida 2

Riksrådet har i dessa dagar sysselsatt sig, utom med marinministerns budget, äfven med lagen om konungens och kronprinsens appanage. Förslaget går ut på, att konungen skall uppbära af konuogariket och Slesvig 500,000 rbdir årligen; Holsteins bidrag skall bli 100,000 rbdlr särskildt, men konungen får ee sig om, huru han skall tå dessa penningar till en början; denna civillista är 200,000 rbdlir mindre än konung Fredrik den sjundes. Härförutan skall konungen ha residens på Amalienborg och sommarresidens på Bernstorf och Fredensborg: Kronprinsen skall uppbära 25,000 rbdlr om året samt genast 20,000 rbdlr att resa för. Såsom ni vet, har det inom vårt kyrkliga lit varit icke så ringa rörelse på de sednsre åren, i hvilken isynnerhet grundtvigianerna tagit en öfvervägande andel. Den sista tiden har framkallat en mängd grundtvigianska motskrifter mot Clausens och Martensens anfall mot grundtvigianismen. Nu ha grundtvigianerna bildat en kyrklig förening, hvars ändamål närmast tyckes vara att rerka för prestfriheten, prestens frihet att obesvärad af staten begagna kyrkorna tch förvalta nådemedlen. Att arbeta för en hg härom är det närmaste syftemålet ; härig-nom skulle den fördelen vinnas, att hvarje wenighet kunde hålla och använda den prest, som hon mest tyckte om, ifall hon ville aflöna honom. Inom skolverlden väcker för närvarande ett förslag uppseende, hvilket Monrad väckt om en förändring i den nuvarande studentcxamen. Kultusministern Monrad är en myndig man; han har haft det missödet, att alla rektorer yttrat sig mot hans förslag, större delen till och med mycket skarpt, men man är ännu icke alldeles lugn för hoiom, ty han tror sig kunna införa förslaget dministrativt, och motstånd bryr han sig jst icke mycket om. Jag vill icke inlåta nig på hans förslags detaljer, utan blott annärka, att under det att vi genom de sista ågärderna i Sverge nu stå temligen lika i ageende å det lärda skolväsendet samt ungdimens undervisning och utskrifning från dåta, skulle Monrads förslag äter bryta dema enhet och ånyo åstadkomma olikhet i pinciperna. Vid universitetet experimenterir Monrad för första gången i år med en exanenskommission vid den teologiska examer, sammansatt af åtskilliga biskopar samt äldr: och yngre prester, hvilka skola hålla exanina i stället för professorerna, på det att e, dessa skola ensidigt fordra, hvad de i sina föreläsningar sjelfva meddelat.