Aftonbladet – 10 december 1863, sida 3

Underrättelser från Danmark. Bondevännerna hafva utfärdat ett manifest till sina politiska vänner, i hvilketuttalas ett ogillande af den nya grundlagsförfattoingen för Danmark Slesvig och den åsigt. att Fredrik den sjundes grundlag at den 5 Juni 1849 bör upprätthållas samt i sin helhet återupprättas. Tillföljd häraf — heter det i manifestet — uppmana vi icke blott våra vänner, utan hvorje anhängare of vår grundlagsenliga borgerhga frihet och jemlikhet samt hvarje vän ar vårt folk och af dess konung att i ord och handlivg vakta och värna vår grundlag, hvilken Fredrik den sjunde gifvit sitt. folk till sjelfegendom:; den grundlag, af hvilken ännu ingen påvisat något missbruk ; den grundlag, hvars upprättbållande ekall betrygga Davmark en sjelfständig och afundad plats bland Europas folk; den grundlag slutligen, som ensamt skall förmå att vinna Slesvig och knyta det till Danmark4. Bondevännernas styrelse tillkännsgifver i slutet af manifestet att den, sedan kung Fredriks bisättning försiggätt, ämnsr sammankalla sina. politiska vänner till: ett möte, för att öfverlägga om ett hänvändande till kung Kristien samt om allmoens ställning till de riksrådsval, som kunna örväntas efter den nya grundlagen. Inom Österrikes riksråd har grefve Rechberg, på interpellation af Rechbåner, algifvit ungefär följande svar i den dansk-tyska frågan: Londonfördraget gör det till en folkrättslig förpligtelse för undertecknarne af detsamma, hvilken de tyska stormekterna icke ku na handla emot i sina förbunds Omröstningar. Gentemot Danmark bilda fördraget och de förutgångna stipulationerna ett odelbart heit. Exckutionen innebär icke Christian IX:s erkännande. Pröfaingen af arfeföljdstrågen fortfar att vara förbundet förbehållen, men vit gå tillbaka till ståndpunkten före Londonfördraget skulle medföra följder, hvilka ej kunna förutses. Att Lauenburg tillhör Danmark är obestridligt. Österrike är fast beslutet stt gå hand i hand med Preussen, och att uppträda för stamfränderna inom rättens gränser samt i öfverensstämmelse med Tysklands intres. sen.? — R chbauer förklarade genast svaret för otillfredsställande. Att gå hand i hand med Preussen vore berömvärdt, men icke att gå hand i hand med kabinettet i Preussen. — Schindler tadlade Österrikes utländska politik. och önskade framläsgondet af en blå bok. — Rechberg svarade, att här ick handlingar