Aftonbladet – 5 december 1863, sida 2

: landets inbyggare, blott för att bylla betrakta teorier, slstrade af den egna för-: ielen i länder, hvilkas naturförhållauden äro nycket lyckligare än vårt eget lands, hv kas utvecklade konstfärdighet och indus göra dem oss så öfverlägsna, och hvilka ust derföre hafva fördel af att andra länder; ippna sina marknader för dem. Varen konseqventa, högtärade herrar! 1i viljen uppmuntra arbetet genom att öka arheistillfällena. Nåväl, om I på allvar viljen det, så förbjuden ett dagsljuset må såsom hittills obehindradt införas i hvarje bostad, i I och I skolen få se huru tusentals arbetare finna ökad sysselsättning, ökade arbetslöne och dymedelst ökadt välstånd; I skolen er fara hura vi och våra arbetare, riktade ge nom lofliga ansträngniogars frukter, skol: konkurrera mångdubbelt och utbreda lit öf ver hela fältet för inhemskt arbete. Vi be gära ingen orimlighet; vi sätta icke i fråg: att solens ljus skulle helt och hället frå: landet utestängas eller beläggas med tull Hon må fritt lysa öfver land och rike, alle nast högre intressen icke åsidosättas, me: ett sådant är ju onekligen det menskliga ar betet. Saknen I nog karakterstasthet tör ati strängt genomföra de grundsatser, Ilika med oss af öfvertygelse hyllen, så söken åtminstone tillsvidare en billig medelväg; om i icke viljen allmänt utestänga ljuset, så läg gen åtminstone på de rika en fönsterskat så hög, att de icke finna fördel i att be oagna solljuset framför det, som af oss produceras. Vi bedja att få ånyo upprepa, att vår talan gäller för Jandets naturliga, icke kona!lade näringsgrenar. Ty hvilka kunna väl vara naturligare än vära för ett land, de: srtificielt ljus är oumdgängligen beböflig: den dystraste delen af året under en sä stor de! af dygnet? Säkerligen icke ens jagter och fisket, som at en bland våra mest ansedda bundsförvandter i rikets första ståno såsow sädana på ett snilirikt och skämtsam! sätt framhållits.