Aftonbladet – 2 december 1863, sida 3

angår, kunde tal. ej dela utskottets mening. Dei har här redan blifvit upplyst, att lån icke ovilkorligen behöfver upptagas för detta ändamål. Men äiven i sådant fall kan tillgång till liqvid beredas af de inom nästa statsreglering inflytande medel. Utskottets metod, redan en gång försökt, har erfarenhetens vittnesbörd emot sig. Den väckte redan då ej ringa missbelåtenhet. Och då det ej blifvit ådagalagdt att denna ut: väg vore af yttersta behofvet påkallad, måste detta utgöra för tal. tillräckliga skäl att motsätta sig förslaget. en det funnes emot denna utväg icke alle. nast finansiella utan äfven rent politiska skäl. Det skulle inför utlandet ej se synnerligt väl ut, om man här för anskaffandet af en jemförelsevis så obetydlig summa skulle nödgas höja den direkta beskattningen med mer än 40 procent. Sådant vore verkligen att sjelf åt sig utfärda ett testimonium paupertatis. Och inom landet skulle en dylik skaueökning verka en sbenägenhet att ej säga afsky för allt som till försvarsverket hörer; hvilk.t vid nästa riksdag skulle visa sig i en stark benägenhet att pruta äfven på det nödvändigaste, af farhåga att annars få se fjerde hufvudtitelns alla extraordinarie anslag figurera ä debetsedlarne. På dessa skäl yrkadetalaren terremiss, Fnrih. af Ugglas afstod nu från sitt yrkande om uteslutande af ordet inhemsk, och anhöll om bifall oförändradt. Häri förenade sig grefve af Ugglas. Hr M. Brakel hade endast begärt ordet derföre att han hört grefve Sparre flera gånger yttra det hela kredstivsumman ej skulle uttagas. Häremot måste han på det högsta protestera. Ehuru man icke kunde med säkerhet känna regeringens afsigter, vore det säkert att, äfven om intet moln funnes på den politiska horisonten, vore sum man icke tillräcklig. Redan ensamt till 50 nya kanoner för Waxholm och Carlskrona erfordras 1,500,000 rdr och för att stänga inloppet till det sednare 500,000 rdr. För återstoden finnas no; atvägar, och då är likväl ingenting beräknadt för det egentliga sjöförsvaret. Det vore således oförsvarligt om regeringen icke toge af kreditivet ut ända till sista öret. Beträffande sättet att uttaga medlen, ansåg han att detta bör ske genom ökad bevillning, på det nationen måtte kunna vänja sig inse att uppoffringar äro nödvändiga, då den vill bevara sin sjelfständighet. Visserligen hade man från motsatta sidan hört att ovilja derigenom skulle and mot försvarsverket; men är nationen så dålig, att den ej vill uppoffra något för sin sjelfständighet, sannerligen gretve Sparre, när det gäller, kan lura densamma till någon högsinthet, Efter ytterligare ett par repliker, förklarades liskussionen afslutad och såsom redan är nämndt bifölls punkten genom 45 röster mot 40, som voro för återremiss. I zndra punkten hemställes att, för fodigy rande af de medel, som för detta ändamål varda applåtna eller af kontorets tillgångar förskjut. na, samt till liqviderande af de i följd af upp: åningen erforderliga räntor, rikets ständer må anslå ett årligt belopp af en million riksdaler riksmynt, att utgå för år 1864 och hvartdera af de följande åren, intilldess samma medel varda ill fullo återbetalda; Vi hafva redan i lördags redogjort för utgången, hvilken redan flera af föregående talare upprepat sina skäl och grefve C. G. Mörner fram ställt ett särskildt-förslag om afbetalningssummans nedsättande till en half million samt efter lubbla voteringar, utföll med bifall till utskotets förslag. — Likaså bifölls, men utan öfveräggning de öfriga punkterna, innefattande fornaliteter i afseende på den föreslagna finanstoärden