Aftonbladet – 1 december 1863, sida 2

amtidigt hafva på den offentliga lånevägen, för jernvägsbyggnader, hypoteksinrättningar o. s. v., utländska kapitaler i storartad skala till. strömmat och för vissa korta perioder skapat ett konstladt öfverflöd på penningar, som ledt till omåttligt stegrade fastighetspriser och förledt till månget obetänksamt företag, till utgifter utan verkligt behof, till anspråk utan motsvarighet i jarpetets möda. Snart derefter har med de, till afbetalningar och räntor och till gäldande af en liten tids vällefnad, åter flydda kapitalerne, en allmän förlägenhet låtit höra sin klagande stämma, intilldess, af någon anledning, nya lån kunnat sökas och genom dem den hålighet för ett nytt lustrum fyllas, som till ej ringa del haft sitt upphof i en malplacerad tillämpning af statsekonomiska läror, införda uti stater med helt andra industriella och finansiella förhållanden än Sverges, ursprungna från studerkammaren och sedan tillämpade af statsmän, som antingen ve: lat upphjelpa en svigtande popularitet, eller insett, att ett exempel gifvet från deras i industriel väg redan öfvermäktiga land, skulle locka de svagare, med sitt framåtskridande sysslande, staterna in på den nya bana, der desse lätt skulle kunna öfverflyglas och tillbakasättas i det beroende, hvarutur de varit mer eller mindre nära att frigöra sig. Om emellertid den stat, som tjenat till mönster för vissa svenske ekonomister, ändock länge var betänksam att uttaga steget, så hafva Sverges män, bländade af teoriens vanskliga färgprakt, varit så mycket hastigare och mera genomgripande i bortvexlingen af de förut allestädes sekelgamla åsigterne. Jordbrukaren, ännu tryckt af mångartade, på andra ställen okända, utskylder och prestationer, af höga räntor och uppjagade arbetslöner, är, genom omständigheter, som ej bero af honom, ofta försatt i största bryderi att kunna till en någorlunda ntjaktig penning afsätta sitt öfverskott i produkter, under täflan med en hejdlös införsel af utlandets tillfälliga öfverflöd; fabrikanten pressas genom tullsatsernas ständiga vacklande och nedsättning, medan nödvändigheten att söka sitt bestånd och svårigheten att finna det i konkur-. rens med de rika ländernas kapitalstarka, redan länge i fullmogen utveckling stadda näringslif, — och likväl synes händelsernas gång på den gista tiden leda till ännu ogynsammare förhållanden för det inhemska arbetet! Man skulle tycka att åtminstone skeppsfarten borde finna sig utmärkt väl af den för skeppens laster mer och mer tullfria rörelsen, och dock, om man undantager ångfarten vid egna kuster och mellan ett par af norra Tyskiands hamnar, står vår handelsflottas tillväxt långt under de flesta andra länders för samma tid, synnerligast uti det ännu: ingalunda frihandlande broderriket Norge. Men — skall man säga — handeln blomstrar, handelns förkofran och vinst ersätta till öfverflöd hvad de öfriga näringarne förlora. Vi vilja icke undersöka halten af detta påstående, endast förklara, att den köpman icke förstår sin kallelse. som tror, att han i längden kan befinna sig väl, under det hans medborgare finna sig i betryck, eller föreställer sig, att fäderneslandet — är hans kassakista. Vår öfvertygelse är ock, atthos flertalet af tänkande köpmän, ej mindre än dn upplysta delen af landets öfriga befolkning, det begreppet är inprägladt, att den ena samhällsklassens välstånd utgör ett vilkor äfven för den andras, och att bekymmer, nöd och fattigdom. hos producenten, fabrikanten, slöjdidkaren snart undergräfva så väl köpmannens som den efter låga varuvärden trängtande komsumentens sannskyldiga väl. Att de åsigter vi här i underdånighet dristat till E. K. M:ts, öfver alla partistrider upphöjda, tron, frambära, delas af flertalet bland svenska folkets nu församlade representanter, har visat sig af den till E. K. M:t nyligen öfverlemnade rikets ständers underdåniga anhållan om nedsättande af en komitt för afgifvande af förslag till ny tulltaxa, deruti införse!ullarne för de Sfabrikater, som utgöra föremål tör inhemsk industri blefve så afpassade, att de å ena sidan Sicke kunde lemna den svenske producenten tillfälle att skörda oskälig vinst på öfrige medborgares bekostnad, men å den andra, gjorde 4det för honom möjligt att fö 4.: st bestå i konkurrensen med andra ic industriidkare. Vi anse denna rikets ständers underdåniga framställning lika litet åsyfta någon trångbröstad ytterlig prohibitism, som våra egna här underdånigst framburna tankar hafva en sådan syftning. Stormägtigste, Allernådigste Konung! Djupt vördande E. K. M:ts höga omvårdnad och hägn om de svenska näringarne, samt oaflåtliga nitälskan för det, som kan befordra vårt samhälles framåtskridande i välstånd och kraft, anse vi oss icke böra dölja, utan tvärtom inför tronen öppet uttala, att vi med bekymmer och oro tagit del af E. K. M:ts med anledning af rikets ständers ofvanomförmälda skrifvelse fattade beslut att väl tillsätta en komite för utarbetande af ny tulltaxa, men att tillika, under ogillande af de grundsatser, dem rikets ständer ansett böra tillämpas, anbefalla denna komitc, att i öfverensstämmelse med hvad rikets nu församlade ständers bevillnings-utskott i afgifvet — men at ständerna i denna del förkastadt b kande i ämnet föreslagit, under fortsatt stillämpning af handelsfrihetens grundsatser iaktStaga att införseltullarne för de fabriksoch handtverksvaror, hvilka utgöra föremäl för tilltverkning ioom landet, må, i de fall det finnes erforderligt med aktgifvande på hithörande förshållanden, så jemkas, att dessa förbruksartiklar sicke varda öfver höfvan fördyrades. Detta E. K. M:ts regeringsbeslut har, vi våga öppet säga det, väckt en allmän förstämning, hvilken något skingrats endast af den så ofta förut med framgång pröfvade förtröstan på E. K. M:ts rättvisa och huldhet mot alla. På dessa sätta vi vårt hopp, till dessa taga vi vår tilllygt, då vi i underdånighet våga hos E. K. M:t anhålla, det E. K. M:t täcktes tillsätta äfven en annan komitt, som får sig uppdraget att likaledes utarbeta ett förslag till tulltaxa med ledning af de grunder, dem rikets ständer, för sin del, ansett böra företrädesvis tillämpas, och med iakttagande för öfrigt af så väl producenters och konsumenters, som hela svenska samhällets sannskyldiga intresse, samt att E. K. M:t likaledes cktes till nästsammanträdande rikets ständer öfverlemna både de utarbetade tulltaxorna, på t rikets ständer må blifva satta i tillfälle att lja emellan tvenne i olika anda och rigtning utarbetade förslag, och såmedelst större sanno likhet må förefinnas, att något systematiskt helt kan blifva antaget. Med djupaste vördnad framhärda allernådigste konung! Eders Kongl. Maj:ts trogne och tillgifne undersåter. D. Arfwedson. Michaelson 8 komp. Frans Schartau. Michaelson Benedicks. A. T. Starck. And. Berg komp. Er. Fröberg komp. Johan Holm. P. M. Loven. G. Sommelius comp. Godenius komp Wilh. I. Kempe. Al W. Frestadius. James Paton. G. A. Beer comp. P. Wikström j:or. Dugge ä, Sottervalt Thorman Ilögström Brinck, Hafström comp. John J. Engellau. Gustaf W. Peterson. Aug. Fred. Mann. A. Svanberg 8 komp. I. L. Hedman. J. Bergman O:son. OC. D.. Jederholm. Joh. Chr. Pauli ä komp. Jac., ischer. Christ. Ad. Cantzsler (p. p. N. HM.i Höglund). Cantzsler 8 komp. H. Schicks enka : komp. W. Gustaf Potersen. C. J. Meurk.!