Aftonbladet – 28 november 1863, sida 2

yngste broder Fredrik), Daniel Niklas von få Höpken, Sven Lagerberg och Charles Emiljh Lewenhaupt; bland prester Benzelierns, föiu reteende det ovanliga af fyra erkebiskopar ti och två biskopar ur samma slägt omedel-ik bart eller kort efter hvarandra, Erik Toll-ja stadius, ett särdeles intressant fenomen pålh det teologiska gebitet för öfver 100 år se-ja dan, vidare sådana namn som Carl vonjv Linn6, Johan Ihre, Olof Dahlia, Jonas Ahl Iv strömer, Nils Sablgren m. fl., bildande till-1r sammans en grupp af ovanliga män, hvar-ir till få andra perioder af vår historia ha attic uppvisa ett motstycke. I l E s Om Svenska Repres ntationen i äldre tider, till och med riksdagen 1617. Af Olof Wingquist. Stockholm hos L. J. Hierta 1863. Ofvanstående arbete är egentligen ett fragment af elt större, som af författaren var afsedt att atgöra en historisk framställning om de svenska riksdagarnes uppkomst och utveckliog. Författaren hade dock vid sin död endast hunnit till 1617 års riksdag, och den stora författningshistoria som få kunde vara mera kompetenta än han att utarbeta lef således ofulländad. Vi hålla dock förläggaren räkning för att han gifvit oss den äfven i det skick hvari den befinner sig. Författaren visar oss här, huru vår författning uppspirat från folkfrihetens breda basis och huru denna folkfrihet trots alla försök till inskränkningar i densamma som från olika sidor gjorts, städse utgjort hufvuddraget i vårt statsskick. Framställningen är klar och popHlär och boken egnar sig synnerligt väl till en handledning för hvar och en gom är angelägen att närmare lära känna huru vår statsförfattning från de äldsta tider utbildat sig. Supplement till Shakespeares Dramaliska arbet en Stockholm. P. A. Huldbergs förlag. Pris 75 öre. Detta är titeln på omslaget till ett litet häfte, som till hela sin utstyrsel uppträder med anspråk på att vara ett supplement till den allmänt spridda godiköpsupplagan af Hagbergs öfversättving. Det är derföre med någon förvåning man vid bokens öppnande finner den fullständiga titeln vara af följande lydelse: Bibliska sanningar med Shakespeares paralleler eller ett urval af moraliska, lärorika och förmanande bibelspråk jemte citater, förklarande texter, hemtade ur Shakespeares skrifter. Öfversältning från engelskan af F. M. Utom några korta föroch slutord, i hvilka den engeska författaren söker visa till hvilken grad Shakespeare var bekant med bibelns ord och genomträngd af dess anda, nehåller boken, under skilda rubriker, 85 moraliska sentenser och derunder uppräknadt först ett antal bibelspråk och sedan ett antal citater ur Shakespeare, hvilka förmenas i sin moraliska syftoing sammanträffa i det tänkespråk under hvilket de blifvit sammanförda. Undvik frestelse?, Motstå synden?, Eget beröm är opassande?, ?Det onda återfaller på den som det onda gör?, — alla sådana lika nya som öfverraskande sanningar belysas t. ex. dermed att det i Math. 26: 41 heter ?Vaker och beder, att I icke fallen i frestelse?, samt att Antonio i ?Förvillelsen? Akt. 5: 3 säger ?Vik hädan Satan! fresta icke mig!? Det behöfver icke sägas att sålunda hopknådade moralkakor äro fullkomligt onjutbata för en sund smak; icke blott derföre att moralkakor i allmänhet äro såsom andlig föda något helt och hållet csmältbart, utan ännu mera derför att de här neddraga det sublima till det löjliga och ofta nog väldeligen hårdraga både bibeln och Shakespeare, för att få dem att mötas i de på förband rubricerade spiltorna. Boken innehåller vidare en förteckning på de ställen der Shakespeare hänsyftar på bibelns ersoner, tilldragelser m. m. Man får såunda veta att Shakespeare syftar på Adam två gånger i Hamlet, två gånger i Mycket väsen för ingenting? o. s. v. tillsammans i 8 pjeser. Eva omtalas i PTvå ungherrar från Verona?, ?Muntra fruarna? o. s, v. tillsaraman i 4 pjeser. Författaren förklarar det omöjligt att studera Shakespeare utan att den betraktelsen oupphörligt påtvingar sig oss att om verlden i honom vunnit den största dramatiska författare, så har hon ock derigenom, i och med detsamma, förlorat en teolog — kanske den mest andlige!? Det är då åtminstone nytt och originelt att betrakta Shakespeare såsom en förlorad teolog. Med naivt förakt talar författaren om filosofers och moralisters stereotypa fraser? samt uttalar om dem följande förkastelsedom som synes synnerligen väl lämpa sig just på författarens eget arbete: Den egentliga handelsartikeln i moralen finner ej en så lönande marknad som förr, och åhöres ej med samma tålamod som fordom. Utprånglaren af dessa filosofiens traselementer hafva fatt sin dag.?— ?Det är omöjligt, säger författaren, att hos Shakespeare tinna någotafdettadussinarbete, men författarens bok visar mer än väl att den store skalden dock icke undgår attiall välmening göras till föremål för sådana. Vi hafva gjort ofvanstående anmärkningar icke på grund af bokens betydelse i och för sig utan för att skingra det falska sken boken gifvit sig för att såsom ?supplement, lika som på hundsvotten, få följa med i spridningen af ett bland de mest storartade företag inom svensk förläggare verksamhet. Jordens inre, med dess skatter och under, af d:r Georg Hartwig, författare till: Lifvet i hafvet; Denhöga Norden; Tropikverlden; Söderhafvets öar m. fl. Stockholm, P.G. Berg. 1863. Det är med nöje vi anmäla ett nytt verk af d:r Georg Hariwig, denne produktive tyske författare, som riktat sitt fäderneslands litteratur med en mängd värdefulla arbeten inom den populära naturkunnighetens område. Denna nya och sednaste frukt af hane Antträttlioa sträfvande att anrida näanI ——vee———— —--—O————— ———— — —....; ?7 -—— —— — — ...——— !2Z!vzveme————— EEE AR ————— — A —