Aftonbladet – 31 oktober 1863, sida 3

DAGENS PLENA. Ridderskapet och adeln. Efter protokollsjustering och godkännandet af ett ekonomiutskottets skrifvelseförslag föredrogs sammansatta stats-, lagoch ekonomiutskottets utlåtande n:r 52, i anledning af gjorda anmärkningar samt riksståndens skiljaktiga beslut vid förehafvande af betänkandet n:r 34, angående förslag till ny jagtstadga, och Ilos de af utskottet gjorda inbjudningar att frånträda de förra besluten vid vissa punkter, utom i hvad angår SS 7 och 18, som bandla om hvilka djur böra åsom rofdjur anses och om rättighet att uppaga lös hund under förbjuden jagttid Vid dessa paragrafer beslöt ståndet, på framställning af hr Ros, att med afslag på inbjudningarne vidblifva de en gång fattade besluten. Voteringspropositionerna till förstärkt lagutskott godkändes. I sitt memorial n:r 75 inbjuder lagutskottet adeln att i afseende på giftomannarätten antaga borgare och bondeståndens beslut, hvilket på frih. Armfelts yrkande afslogs, hvaremot voteringspropositionen till förstärkt utskott godkändes. Vidare afslogs lagutskottets i memorialet n:r 76 framställda inbjudning, att, i afseende på arfsrätt för oäkta barn, biträda bor, areståndets beslut. Detta skedde efter någon diskussion, hvarunder bifall till inbjudningen förordades af hr v. Koch, men afslag af frih. Armfelt, och efter votering, som utföll med 15 ja och 27 nej. Dessutom bordlades åtskilliga betänkanden äfvensom några af sammansatta lagoch ekonomiutskottet, med anmälande af ståndens beslut, lades till handlingarne. Ståndet åtskildes kl. half 3. Prosteständet, Riddersknpet och adelns samt borgareståndets inbjudningar i fråga om statsutskottets utlåtande n:r 188, angående krigskollegii ombil!ning till en armåförvaltning, blefvo efter en stunds diskussion genom votering med 25 röster mot 14 afslagna. Deremot bifölls utan diskussion ridderskapet och adelns inbjudning i fråga om statsutskottetg utlåtande n:r 194, rörande ersättning för tjenstemäns resor i embetsärenden. I utlåtandet n:r 76, rörande oäkta barns arfsrätt, inbjudes, bland andra, presteståndet att förena sig om ett sådant stadgande, att oäkta barn må taga arf efter sin moder lika med äkta barn. Domprosten Björling, som ansåg att nämnde stadgande skulle rubba familjens sedliga grund val, ville helst accedera till ridderskapet och adelns beslut; men då talmannen förklarade sig ej kunna härpå göra proposition, beslöt ståndet vidhålla sitt redan fattade beslut. Utan diskussion bifölls derefter statsutskottets