Aftonbladet – 31 oktober 1863, sida 3

värdebelopp af fyra millioner rår rmt, under de vilkor och förbehäll, som K. M:t kan finna godt bestämma efter pröfning af de uppgjorda förIslagen till förordningar, dels angående en hypoteksbank för rikets städer och köpingar, dels angående de allmänna grunder, som vid bildande af hypoteksföreningar emellan fastighetsegare i rikets städer och köpingar samt dessa I föreningars framtida verksamhet skola till ef terrättelse lända. — I GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh Adeln. I Detta plenum, som räckte en halftimma, upptogs hufvudsakligen af bordläggningar. Utan öfrerläggning bifölls statsutskottets mer morial n:r 205, med förslag till stadganden i reglementet för riksgäldskontoret angående de vid föregående riksdagar beviljade, men ännu icke utbetalade, statsbidrag. Den i lagutskottets memorial n:r 77, i anledning af ståndens skiljaktiga beslut angående ut-låtandet n:r 37, i fråga om ändring af kyrko: lagens stadgande om sättet att begrafva sjelfspillingar m. m., af utskottet gjorda inbjudning att biträda borgareoch bondeständens beslut, afslogs på framställning af friherre Armfelt, hvaremot den alternativt föreslagna voteringspropositionen till förstärkt lagutskott godkändes. Presteståndet. En inbjudning från ridderskapet och adeln, i fråga om statsutskottets betänkande n:r 196, angående kavalleriregleringen, lades, med vidblifvande af ståndets redan fattade beslut, till handlingarne. . Lagutskottets memorial n:r 75, med voteringspropositioner i anledning af riksståndess skiljaktiga beslut om betänkandet n:r 33, angående ändring i stadgandena om giftomannarätt, bifölls utan diskussion. . På tillstyrkan af domprosten Björling och bi skop Bring beslöt ståndet att, med antagande af ridderskapets och adelns beslut, gilla de uti mem. n:r 77 föreslagna voteringspropositionerna, i anledning af ständernas skiljaktiga beslut om ut: låtandet n:r 37, rörande ändring i kyrkolagen i fråga om sättet att begrafva sjelfspillingar och dem som i lifstiden fört ett ogudaktigt lefverne. Slutligen föredrogs stats-, lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 52, i anledning af ständernas olika beslut om förslaget till ny jagtstadga m. m.; hvarvid ståndet antog de gjorda inbjudningarne rörande 7 och 11 8S, samt iföll hvad utskottet i öfrigt hemställt och föreslagit. Borgaroståndet. Utan diskussion biföllos följande betänkanden: statsutskottets n:r 209, innehållande voterinspropositioner, lagutskottets n:r 76 och 77 med voteringspropositioner. Vid föredragning af lagutskottets memorial n:r 75 bifölls på hemställan af hr Lovån och Lemchen den derstädes gjorda inbjudning att i presteoch bondeståndets be slut rörandeförändring i stadgandena angående giftomannarätt instämma. Vid särskilda utskottets memorial n:r 4, innehållande bland annat en inbjudning till borgareståndet att rörande lydelsen af 8 66 med ridderskapet och adeln samt presteståndet sig förena, yrkades bifall af hr Schenström. Detta motsatte sig hrr Björck och Witt, som ansågo bäst att förstärkt utskott finge lösa frågan. Detta blef ock ståndets beslut. De åtföljande voteringspropositionerna godkändes. Statsutskottets memorial n:r 207, angående verkställd omröstning öfver åtskilliga anslagsfrågor, lades till handlingarne. Statsutskottets betänkande n:r 205, med förslag till stadganden i riksgäldskontorets reglemente angående vid föregående riksdagar beviljade, men än ej utbetalda statsbidrag, bifölls. En inbjudning att i ridderskapets och adelns beslut angående statsutskottets betänkande n:r 183, rörande inköp statens räkning af dr Hambergs samlingar, instämma, förordades af hrr Brun, Ekroth, Henschen, Lemechen och Dahm. Hr Björck yrkade afslag. Talmannen upplyste om att i denna sak förefunnes redan 3:ne stånds beslut, hvarpå inbjudningen afslogs. En annan inbjudning från samma stånd att deltaga i dess beslut rörande ttillökningen ikavalleriets styrka, blef föremål för en stunds diskussion. Hr Björck ville ej att ståndet skulie biträda densamma, utan låta densamma hvila å bordet till dess svar från utskottet på ståndets återremiss hunne ankomma. Talaren trodde nemligen att nämnde beslut alltför bestämdt uttalade åtskilliga satser, hvilka visserligen vid ärendets företagande i borgareståndet hade åtskilliga anhängare, men om hvilkas riktighet man på långt när ej var allmänt öfvertygad, och för hvilkas närmare utredande man just beslöt den nämnda återremissen. Talaren trodde att det ialla händelser icke vore den ringaste risk i att på detta sätt nppskjuta att öfver ridderskapet och adelns inbjudning besluta. Med hr Björek instämde hrr Ljungberg, Ekroth, Wistelius, Henschen och Hierta. För inbjudningens antagande åter yttrade sig hrr Ekman, Witt, Gahn, Carlen och Loren. De ansågo ridderskapets och adelns beslut på det nogaste återgifva de åsigter som voro hl e allmän: nast i borgareståndet rådande samt fäste uppmärksamheten derå att genom inbjudningens antagande frågan betydligt förenklades vid den nya behandling den inom utskottet hade attundergå samt att riksdagen skulle såmedelst förkortas. Begärd votering utföll med 16 röster mot 22, hvarigenom ståndet beslöt att låta inbjudningen hvila å bordet till dess svar å återremissen från utskottet ankommit. Minoriteten ville bifalla inbjudningen. Ståndet åtskildes kl. !, 8 e. m. Bondeståndet. Utan diskussion godkändes statsutskottets förslag till voteringsproposition i fråga om statsbidrag till Lidaåns upprensning. De af sjölagsutskottet uppställda voteringspropositioner, rörande tvenne punkter, hvari ståndet haft skiljaktiga meningar, förklarades hafva förfallit, sedan talmannen tillkännagifvit att adeln och presteståndet förenat sig i borgareoeh bondeståndens beslut i första punkten och ståndet derefter, på framställning af Rosenberg och Mengel, i andra punkten frånträdt sitt beslut om uteslutande af orden å uwikes ort, för att sålunda genom denna obetydliga förändring af beslutet undvika tillsättandet af ett förstärkt sjölagsutskott. Vidare godkändes: statsutskottets memorial n:r 205, med förslag till stadganden för riksgäldskontoret, i afseende å vid föregående riksdapar beviljade, men ännu icke utbetalta statsdrag; lagutskottets memorial n:r 75, med voteringsproposition i fråga om afskaffande af iftomannarätten; n:r 76, utlåtande med anedning af ståndens skiljaktiga beslut i fråga om arfsrätt efter oäkta barn, och i hvilket nämnde utlåtande hemställes om den förändring i 8 kap. 7 8 ärfdabalken, att oäkta barn må taga arf efter sin moder i likhet med äkta barn, samt slutligen n:r 77, innehållande voteringsproposition i fråga om ändring af kyrkolagens stadgande om sättet för begrafning af Ssjeltspillim ar och dem som i lifstiden fört ett ogudaktigt lefverne DAGENS PLENA. Ridderskapet och adeln. Efter protokollsjustering och godkännandet af ett ekonomiutskottets skrifvelseförslag föredrogs sammansatta stats-, lagoch ekonomiutskottets utlåtande n:r 52, i anledning af gjorda anmärkningar samt riksståndens skiljaktiga beslut vid förehafvande af betänkandet n:r 34, angående förslag till ny jagtstedga, och biföllos de af utskottet gjorda inbjudningar att frånträda de förra besluten vid vissa punkter, utom i hvad angår SS 7 och 18, som bandla om hvilka djur böra såsom rofdjur anses och om rättighet att upptaga lös hund under förbjuden jagttid Vid dessa naraarafer beslöt ståndet Hå frumställning af hr