Aftonbladet – 29 oktober 1863, sida 3

Article Image
vattenglas fick icke vara betydlig nog för att medföra någon särdeles nedsättning i tvålpriset Amerikanarne begagna ett annat slags glaslösning, som håller långt mera kiselsyra och långt mindre natron är det vanliga vattenglaset; nemligen 5 eqvivalenter af den förra och 2 eqvivalenter af den sednare beståndsdelen. Denna glaslösning fås ifrån glasbruken, der man för ändamålet sammansmälter kisel och natron, samt löser det häraf frambragta glaset i rent vatten, under kokning vid högre ängtryck. Den klara lösningen frånskiljes och afdunstas till 35 B (1,32 egentlig vigt); hvarefter den är färdig att bringas i handeln. Till tvål, beredd på vanligt sätt af talg, olja eller annat fett, kan blandas ända till 60 proIcent af den nyssnämnda glaslösningen; men vanligast åtnöjer man sig med att tillsätta mellan 25 och 40 procent. Tillblandningen sker när tvålen är färdig att gjutas i form och ännu het. Man inhäller då i formen, under jemn omrörning, en antingen kall eller varm laslösning, till dess massan under svalnandet blir så styf, att den icke mera kan omröras; den får då kallna fullkomligt. Den erhållna glastvålen är ganska hård, och beståndsdelarne deri äro fullkomligt förenade sinsemeilan. Glastvålen är fri från hartstvålens terpentinlukt och klibbighet; den har bepröfvats i stort förlidne år vid unionsarmån, för hvars behof Förenta Staternas styrelse gjort flera ganska ansenliga reqvisitioner; och vid behandlingen af halfylleväfnader i klädesfabrikerna har den funnits tjenligare, i blandning med annan tvål, är denna ensamt använd. Medel att skala hvete. Af Giravp-DARGAvD. (Repertoire de Chimie appliquee. 1863. Februari.d Man har redan i forntiden gjort försök me att från hvete afskilja skalet, på samma sätt som man frånskiljer skalet från ris vid frambringandet af risgryn, från hafre och korn vid frambringandet af perlgryn, men utan att förfarandet, ifall det funnits, blifvit bekant i den sednare tiden. Åtminstone lyckas icke hvad Plinius uppgifver, nemligen att hvetet bör blötas i vatten till dess att skalen lossna, hvarefter det torkas och kan malas till skalfritt mjöl. Giraud-Dargaud har nu uppgifvit för franska vetenskapsakademien att det nyssnämnda ändamålet vinnes, om hvetet blötes helt kort tid i kalkvatten, hvarefter det males på en grynqvarn, då skalet lossnar och kan frånskiljas. Den kalkhalt, som härvid möjligen qvarstannar bland hvetemjölet, är icke så stor som Liebig tillstyrker att använda till borttagande af unkenhet ur hvetemjöl vid brödbakning. Gula fönster till fotografiska laboratorier. (Photographisches Archiv. 1863.) Fönster af gult glas äro dyra; man kan i stället begagna hvitt, som gulfärgas med en fernissa, hvilken på 1 består af Ort. Kora. 72 40 Orleana 13 40 Gummi gutta. 13 40 Elemi...... . 40 Dammar.. 40 De fasta beståndsdelarne, fint pulveriserade, lösas i benzolen, och den silade eller klart afhällda lösningen utgör fernissan. Den gjutes på rutorna likasom kollodion gjutes på fotografiska glasskifvor. Nytt försilfringssätt af spegelglas. Af A. Mart, (Comptes rendus, t. 56, p. 1044.) Härvid användas 4 särskilda vätskor, nemligen: 1) En lösning af 10 grammer qväfsyrad silfveroxid i 100 grammer distilleradt vatten; 2) Ammoniak, om 13? Cartier; 3) Natroniut, af 20 grammer rent kaustikt natron, löst i 500 grammer distilleradt vatten; och 4) En lösning af interverteradt socker, beredd på följande sätt: I 200 grammer distilleradt vatten lösas 25 grammer vanligt hvitt socker, och till lösningen sättes 1 kubikcentimeter qväfsyra om 36, hvarefter blandningen kokas 20 minuter och sedan utspädes med 56 kubikcentimeter alkohol om 36? jemte distilleradt vatten, tills den utspädda blandningen uppgår till 500 kubikcentimeter. Dessa förberedelser, så väl som de öfriga, böra ske i ett fotografiskt laboratorium, eller annat rum med gula fönsterrutor. När de fyra vätskorna äro i ordning, blandas 12 kubikcentimeter af n:r 1 (silfverlösningen) med 8 kubikcentimeter af n:r 2 (ammoniaken) och 20 kubikcentimeter af n:r 3 (natronluten); och till denna blandning slås ytterligare 60 kubikcentimer distilleradt vatten. Om de ofvannämnda proportionerna iakttagits noggrannt, är den erhållna blandningen fullkomligt klar; men om ytterligare en droppa af silfverlösningen slås deri, bör den röja sig genom en fällning, som icke åter upplöser sig. Blandningen lemnas derefter i ro 24 timmar. När försilfringen skall verkställas, slås till den klara blandningen en tiondedel eller tolftedel af n:r 4 (sockerlösningen), och alltsammans bringas skyndsamt i ett grundt kärl, afpassadt efter glaset som skall försilfras. Glaset måste vara örut rengjordt med koncentrerad qväfsyra och väl rensköljdt. Det nedsänkes skyndsamt, med den sida som skall försilfras nedåt vänd, till försilfringsvätskans yta, så att glaset fuktas deraf jemnt och inga luftblåsor få tillfälle att mellankomma. Nu kan dagsljus, men ej solsken, insläppas. för iakttagandet af försilfringens fortgång. Man ser den af blandningen träffade glasytan snart antaga en gulaktig färg, som sedan öfvergår till brunt; och efter 2 tll 3 minuter visar den sig försilfrad öfverallt. Efter 10 till 12 minuter har silfverhinnan fått tillräcklig tjocklek; glaset upptages då, sköljes väl, ställes på kant och lemnas att torka i luften. Efter torkningen befinnes silfverhinnan fullkomligt polerad; men skulle ett svagt hvitt töcken röja sig derpå, kan det lätt aflägsnas med polerrödt och mjukt skinn. Silfverytan har en utomordentlig glans; hvarföre uppfinnaren förordar sitt försilfringssätt äfven till frambringande af speglar för optiska instrumenter. Nytt äkta brunt på ylle. (Neue Gewerbeblätter fir Kurhessen. 1863.) Om man blandar 1 vigt brunsten, som blifvit genom sorgfällig slamning befriad från sand och andra inblandningar, med 2 vigter torrt qväfsyradt natron (Chilisalpeter) och glödgar blandningen starkt i en vindugn med friskt luftdrag, så erhåller man en svartbrun massa, som med qvarlemnande af mer eller mindre belopp osönerdelad brunsten löser sig till största delen i vatten, med vacker grön färg. Lösningen innehåller mangansyradt natron. Lemnar man den någon tid I öppna luften, eller tillsätter en syra, så förvandlas den gröna färgen i präktig fiolettASEAS RENEE NATTEN

29 oktober 1863, sida 3

Thumbnail