Aftonbladet – 19 oktober 1863, sida 2

para för de förenade rikena fördelaktiga, så an lätt vid första påseende anses, det vår egering, i likhet med hvad Danmark och ndra makter gjort under de sednaste åren, bort hafva sig angeläget att afsluta dylika ördrag; men den som nogare undersöker örhållandet och pröfvar skälen för och emot, skall finna att de sednare verkligen äro vida sraftigare och mera bindande än hvad man allmänhet föreställer sig. Det torde deröre kanske ej vara olämpligt att med några ord i korthet belysa frågan. Hvad först :Kina beträffar, så är det ej mer än 16 år sedan vi med detta land afslöto en handelstraktat, hvilken ställde oss breddmed de mest gynnade nationer, och nvilken ännu eger gällande kraft. Danmarks nyligen afsluina fördrag är ännu ej ratificeradt och allmängjordt; dess innehåll är derföre ej fullständigt kändt, men vi ega dock kunskap om hufvudpunkterna, hvilka, som man lätt kan föreställa sig, i hufvudsaken öfverensstämma med de sednaste med Frankrike, England och Förenta Staterna afslutna fördragen. Under förutsättning att vi häri ej misstaga oss och att våra underrättelser äro tillförlitliga, skulle Danmarks nyvunna rättigheter, utöfver hvad gen:m uttryckliga traktatbestämmelser är 0ss tillförsäkradt, kuona innefattas under följande fyra punkter: 1:o Våra skepp ega tillträde till 5 hamnar vid kusten, Danmarks till 12 eller 15 dels vid kusten, dels på Formosa, dels vid floden Jaa tse-kiang. 2:0 Danska undersåter få resa, ej blott såsom svenska och norska, i de för sjöfarten öppnade hamnarnes närmaste granskap, utan derjemte till andra städer och orter, der konsuler ej finnas anställde. 3:0 Lästafgiften för svenska och norska f rtyg af 150 tons drägtighet och derutöfver år 5 mace pr ton, för danska 4 mace. 4:o Tulltaxan är i vissa punkter fördelaktigare, i andra lika, i en del punkter tvärtom mindre fördelaktig för Danmark än för Syverge och Norge. . Det synes alltså att Danmark, då: ofvanstående torde såsom tillförlitligt kunna antaas, verkligen erhållit icke obetydliga, eftersträtvansvärda fördelar. Men i Art. II af vår traktat förekommer mot slatet ett så lydande stadgande: COm hädanefter några ytterligare fördelar eller privilegier, af shvad beskaffenhet som helst, från Kinrs ida medgifvas åt någon annan tation, kola Sverge och Norge samt desse länXders innevånare vara berättigede att deraf komma i ett fullkomligt lika och opartiskt såtojutande.f (— — — shall be entitled sthereupon to a complete, -equal and impartial participation in the same.4) De jure äro vi således redan, utan åfslutande af nytt fördrag, berättigade till allt hvud Frankrike, England, Förenta Staterna och Danmark erhållit, och ingen europeisk regering skulle väl tveka att så tolka etvan anförda artikel. Men en annan fråga är om den kinesiska regeringen verkligen är af samma bsigt. Detta torde, åtminstone i viss mån, vara beroende at. de omständigheter under hvilka begäran om verkställigheten af artikelns stadgande af oss kommer att framställas. Sker detta helt enkelt genom en af konsulerna, då är eit afslag möjligen att befara; vill man åter vara så mycket möjligt förvissad om en lycklig utgång, då torde det ej kunna nekas au en eskader samtidigt borde i de kinesiska farvattnen och hamnarne gifva styrka åt vårt ombuds ord. Men å ofördelaktiga äro ej våra närvarande förhålianden i Kina, och så öfvervägande stora torde ej de fördelar vara, som vi under de närmaste åren skulle kunna skörda af ett nytt fördrag, att det kan synas nödvändigt att utsända en eskader till Kine, förän den i sammanhang dermed lämpligen kan sändas i dylika ändamål till andra länder. Kostnaderna för en dylik expedition skulle stiga till ett högst betydligt belopp; det torde derföre vara skäl att ej företaga den förrän man eger någorlunda visshet om alt den kan komma att leda till det åsyftade ändamålet. Men till Japan är det nu ej rätta ögonblicket att begilva sig, ej helier synes det hafva varit lämpligare under de sednaste åren. Japans befolkning hyser nemligen vida större ovilja mot främlingen än hvad Kinesarne göra. De sednast af Japanska regeringen atslutna handelsfördrager och de af dem härflytande nya förhållanden. hafva derföre i hög grad sårat japanesernas begrepp; förbitiringen har haft tid att mogna och utbryter nu emot främmlingarne. Detär ej blott fransmän, engelsmän och an erikanare som oviljan drabbar; äfven holländarne, som under århundraden egt privilegium på den japanska handeln, hafva nyligen blifvit på samma sätt behandlade. De sednaste underrättelserna förmäla nemligen att nederländska korvetten Medusa, vid genomfarten af ett sund, på vägen mellan Nagasaki och Jokohama, uten föregående anledning blifvit anfallen genom en häftig eld från 7 strandbatterier och 2 krigsfartyg, så att den endast med möda lyckades komma undan. Telegrafen har dessutom omförmält ett kejserligt beslut om alla främlingars fördritvande, och sednast om en motgång, som den engelska flottan skulle -hafva rönt i strid med japaneserna. Vi äter kunna skatta oss lyckliga att ej för närvarande hafva några intressen att skydda i Japan eller nödgas derstädes söka upprättelse för någon kränkning af vår flogga. Men nyssnämnda fiendtuliga förhållanden skola väl någon gån i en ej alitför aflägsen framtid upphöra, oc äfven Japaneserna blifva tvungna, skulle det än eke i följd af ett kriga såsom i Kina, att lemna den evropeiska bildningen tillträde. Då synes tiden vara inne äfven för oss ätt med dem sluta en traktat; nu skulle den rg