Aftonbladet – 13 oktober 1863, sida 2

— Liksom förut Wermlands har nu äfven Dalaroe3 landsting beslutat afgifva en opinionsyttring till förmån för det hvilande representationsförslaget. Landstingets ordförande öf verstelöjtnanten Nisser har der nemligen väckt följande motion: Inom den civiliserade verl len uppträder, allt mera erkänd, den allmänna opinionen såsom en verklig stormakt, och att den är en makt, som ingen i längden vågar trotsa, det visar gig till och med inom de mest despotiskt styrda stater. Men under det at! inverkningen af denna makt både kännes och erkännes, är det ofta svårt att kunna godkänna organerna för dess uttryckande. Inom vårt eget fädernesland torde dock med fullt skäl kunna påstås, att den allmänna opinionen väl aldrig egt en mera verklig reoresentant än de nu bildade landstingen. tgångna från folkets fria val och omfattande personer ur alla ståndsoch samhällsklasser, utgöra dessa ting i sig sjelfva ett uttryck af folkets vilja och förtroende, och böra således jemväl representera den allmänna opinionen, såvidt denna under sina skiftningar kan ega någon varaktig representant. En fråga af den största vigt för fosterlandets framtid, och hvilken framför alla an dra fordrar ett godkännande af den möjligaste största allmänna opinion, i fall hon eger landets sympatier, är den till nästa riksdag hvilande frågan om en förändring i vårt representatiossätt. Väl hafva de båda folk valda stånden hemburit konungen sin tacksamhet för detta förslag och väl hafva i alla landsdelar glada fester firat dess tillkomst, men sedan det nu mera finnes institutioner, som änuu fullkomligare kunna uttrycka hela landets åsigter, synes mig hvad som redan skett icke vara tillfyllestgörande. Mäktiga intressen komma att bekämpa detta förslag och hela tyngden af en uttalad allmän opinion torde erfordras för att motväga dessa; om derföre detta representationsförslag verkligen eger de stora och allmänna sympatier som vi hoppas och förmoda, må de då ock öfver hela landet uttalas; saknas iter dessa sympatier må då förslaget falla för alt i sin tid lemna rum för något ännu bättre. Dalarnes folk, som mer än en gång värnat den fosterländska frihetens sista gnista och utan tvekan offrat allt för fosterlandets räddning, höfves det också väl att uttala sitt ord då det gäller en tidsenlig utvecking af denna dyrt vunna frihet; och jag får derföre vördsarmt föreslå att landstinget ville besluta: Att en skrifvelse skall afgå till samtliga 1864 års landsting med uppmaning att alla landstingen må ingå till K. M:t med underdånig tacksarmhetsadress, uttryckande hela landets varma sympatier för det hvilande representationsförslaget och fulkets förtröstansfulla och alivarliga förhoppning att detsamma, med stöd af H. M. konungens uttalade beslut och folkets säluoda uttryckta oförtydbara åsigt, måtte vid nästa riksdag vinna godkännande och varia antag. t. Ordförandens proposition om landstinget bifölle motionen besvarades med öfvervägande ja, och beslöts tillika att förslag till den underdåniga ekrifvelsen till K. M:t skulle uppsättas. Mot förenämnde beslut afgäfvo öljande iandstingsmän sin reservation: bruks patronerna Svedelius och Stockenström, direktören Clason, kapten Törnehladhb, borgmästaren Sundell och komminister Bärsell. — Kommerskollegium har meddelat faoriksidkaren I, W. Bergström patent under 5 års id å en af honom inventerad vattenspärrning för afloppsledning af slaskvatten från kök m. m. — Vid allmänna pantlåneinrättningen äro rån och med den 6 till och med den 12 den: nes utgifna 2558 lån med 24848 rdr 50 öre, och nbetalda 2364 lån med 24,744 rdr rmt. — Lidköpings skarpskyftekårs målskjut vingsfest försiggick söndagen den 4 dennes. Kl. I på morgonen samlades kåren vid rådhuset, hvarfter marsch under klingande spel företogs till skjutbanan, der risskjutning genast började. föreningens första pris (5 specier) tillföll vokhållaren Fr. Henden, andra dito (4 dito) bagaen J E. Kihlberg, tredje dito (3 dito; bryrgaen J. Sandvall och fjerde dito Q dito) bLukhalaren C. Lundgren, På e. m. företogs täflings: kjutning om priser tillkomna genom vid tillfälet gjorda insatser. Häri deltog flera utom förningen varande personer. Tre priser utdelades, örsta priset tillföll skomakaren P. G. Flyrin: andra dito bokhållaren Ch Fogelberg, tredje dito repslagaren O. Schmiedrich. Sedan täflingsskjutlingen var slutad företogs defilering å stadens org och härmed voro kårens öfningar för året lutade. — Målskjutning med Skogs afdelning af ödra Helsinglands skarpskyttekår försiggick måndaen i förl. vecka. Från den plats der skjutninen försiggick, svajade svenska och norska flagsorna, och platsen var omgifven af en tät rad sranar. Skjutningen, som försggick med ett fstånd af 175 alnar och åskådades af en betydig mängd menniskor, utföll sålunda, att första set, en skarpskytteuniform (skänkt -f kyrkorden Bostraud; vanns af husmannen Nils redrik Beckman i Kallbäck, för uppnådda 30 oints (efter omskjutning med förmannen P. Bolinder i Bodarne som uppnått samma points ntal). Vid omskjutning (med ett skott uppådde Beckman 11 och Bolinder 8 points, hvaröre andra priset, ett jägarhorn, tilldelades dn ednare. Vid denna skjutning tecknade sig 20 ya aktiva ledamöter. — I Helsingen berättades: Fredagen den 25 sistl. Sept. då soldaten J. collin i Hofsätter, Arbrå socken, å hemskogen ar sysselsatt att uppsitta fågelgiller, inträffade tt hans medhafda hund började, ett stycke rån den plats Collin befann sig, skälla på ett vanligt sätt. Collin förmodade då att hunden räftat på elg, hvarföre han skyndadz att lägga n kula framtör hagelladdningen i sin bössa, varpå han närmade sis stället Ditkommen