ryttare, uppställda på det der utanför belägna torget, synbarligen i beredskap att af marechera. gin syster, sade han, vändande sig till värden, Sär änga icke uppstigen, och hon mäste sjok bedöma om hästbåren anstår henne. Men säg mig, hvilka äro de ryttare som hålla här utanföre?? Huro, känner ni icke igen dem på deTas plymer och skärp?4 svarade värden. De vill öra hennes majestät enkedrottningens lätta hästgarde, Jag tycker attnivorde kunna sjelf se det. Ack, jug är en stackars landtman ifrån en aflägsen provins4, sade den unge ädlingen, Jag har aldrig förr haft tilltälle att se någon af detta ståtliga garde.X Deras befälhafvareX, fortfor värden, Xhar nyss hos mig gjort åtskilliga förfrågningar angående er och den unga dam som ni medförde hit förlidne afton. Han sade sig hafva fått i uppdrag att efterspana och till Paris återföra en viss ung fröken och hennes följeslagare, hvilka skulle hafva flytt derifrån med åtta eller nio väpnade tjenare. Dock, när jag underrättade honom, att ni var på väg icke ifrån uten till Paris, att ni hade med er endast tre tjenare och att den unga damen var er syster, sade han sig finna, att ni ej var den han sökte, hvarefter han lemnade värdshuset. Jag vill nu gå ut till honom, i fall han skulle behöfva något före. sitt aftågande.4 4Det är bra4, eade den unge gretven med en antagen ton af likgiltighet. Jag kommer straxt ner att se på hästbåren. Lät den vänta så länge.4 Han bevakade emellertid med mycken uppmärksamhet gardestruppens rörelser, ty ehuru han ej hade någon visshet om att han sjelf var den person som efterspanades, hyste han dock i det afseendet en viss oro, och kände sig icke riktigt lätt till mods förr än trumpetens ljud förklipgade på afstånd från en af stadens tullar, genom hvilken ryt arne afmarscherade, Så snart Maria af